This thesis is a cultural theoretical case study of the art project (O)önskad samhällsförbättring.Via an analysis of the project, that is based on theories of power, resistance and contemporaryurban development, it examines the construction of urban space, its impact on public art including the ability of art to initiate evolvement of the urban public space.The last decades art has plaid an important role in what is called the creative city; to become attractive nodal points of the global economy, larger cities increasingly invest in art,culture and creative industry. Simultaneously the urban public space is limited to activitiesand expressions of art that are presumed to create economic growth. This introduces animpression of what is allowed and what is not allowed, possible and not possible, wished andnot wished which, as a consequence, evolves the public space. The events during the artproject and the reactions that followed enlightened these limitations. This tells a story, not only about the structuring process of the local urban space, but also important changes that are created as a simultaneous effect at different levels in society, as well locally as globally.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

The present essay aims to understand the work of art as place on the basis of Martin Heidegger?s conception of work in Der Ursprung des Kunstwerkes from 1935. That is, a place that cannot be understood in accordance with the physical-technological space, but which cannot either be thought of as mere temporal spacing. This is accomplished by reading Der Ursprung des Kunstwerkes through the shorter essay Die Kunst und der Raum from 1969. Despite the time difference, Die Kunst und der Raum opens up Der Ursprung des Kunstwerkes in such a way that the work cannot be understood as if it were only a temporal event ? as the cause initiating a temporal process or succession of truth.

When living in a small apartment one of the greatest challenges is to make to most out of the available space. Several different furniture are used for different purposes.Another issues arise when having peopleover, which requires additional space andseats. On this basis, the project builds oncreating a flexible combination furniture withmultiplepurposes.Thegoalistomakeapieceoffurniturethatfillsacertainneedwhilenotcreatingjustanotherfurnitureusedforasinglepurpose.Theambitionisfurthertomakechairs,shelvesandsideboardstospeakthesamedesignlanguageandworkwelltogether.Furthermore,thisprojectaimstounderstandandlearnhowadesignprocesscanbecarriedoutfromthoroughandmethodicalresearchtothefinishedproduct.Theprojectalsoinvolvedexploringchangeabilityandunderstandingwhatthiscoulddowithapieceoffurniture.Theresultisapieceoffurniturethatisprimarilyusedasabookcasebutcanbeeasilyrearrangedintoaseatingareaifneeded.Themodelhasbeenrealizedthroughaphysicalprototypewhichreadinessisclosetothefinaldesign..

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

The aim of this master's thesis is to study how the design of the music library space affects how it is used and its role as an arena for culture. This is done in form of a case study of Library 10 in Helsinki, a public library branch that specializes in music and information technology. The backdrop to the study is the changing context for cultural activity in the information society and the role of public libraries as public space and meeting place. By analyzing the distribution of space in the library, the distribution of functions and artefacts and the spatial use of the room, I interpret the ways in which this distributional logic produces a unique place for music and culture. I discuss the music library design in a space and place perspective, utilizing theoretical tools from cultural geography and the space theories of Henri Lefebvre.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

The subject of this thesis is the application of Support Vector Machines on two totally different applications, facial expressions recognition and remote sensing.The basic idea of kernel algorithms is to transpose input data in a higher dimensional space, the feature space, in which linear operations on the data can be processed more easily. These operations in the feature space can be expressed in terms of input data thanks to the kernel functions. Support Vector Machines is a classifier using this kernel method by computing, in the feature space and on basis of examples of the different classes, hyperplanes that separate the classes. The hyperplanes in the feature space correspond to non linear surfaces in the input space.Concerning facial expressions, the aim is to train and test a classifier able to recognise, on basis of some pictures of faces, which emotion (among these six ones: anger, disgust, fear, joy, sad, and surprise) that is expressed by the person in the picture. In this application, each picture has to be seen has a point in an N-dimensional space where N is the number of pixels in the image.The second application is the detection of camouflage nets hidden in vegetation using a hyperspectral image taken by an aircraft.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

The aim of this study is to examine how librarians experience implementations of changes in the physical space of the public library. The study seeks to answer the following questions from the librarians? perspective: What are the underlying reasons for changes in the physical space of the library? What are the important functions of the public library to the community residents? What reactions do librarians get from community residents after changes in the physical space of the public library? The study is based on semi-structured interviews with librarians working at seven small public libraries in Sweden. A model of four library spaces, which was developed by Andersson and Skot-Hansen in 1994 and refined in 2012, is used as a theoretical framework to help analyzing the results. The majority of the libraries are structured according to the older version of the model.

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

The aim of the study is to examine how different factors,such as views on how knowledge is produced and howlearning takes place, effect the way an academic librarymanages space. This is done by looking into how a specificlibrary, namely Library & Learning Resources (LLR) at theUniversity of Borås, by re-planning the building?s structure,design and functions, can support the students? differentstudying habits. The analysis is performed by using a theoreticalperspective built by a model first created by thearchitect Daniel Koch. The model is designed to look uponhow space produces meaning and knowledge.

In order to fully grasp the phenomena 'City' we must understand its political structure as an integrated part of its physical structure and vice versa. This thesis focuses on one crucial element of the City, the public space, and discusses it in relation to the public realm, or sphere, of the City. The aim is to see if it is possible to conceive public space as a spatial dimension of power, and if so, how to analyse this. With the help of the theoretical tool of two ideal types of the configuration of public space, "The city as civic public life" and "The city as authoritarian control" an empirical study is carried out on the case of Prishtina, capital of Kosovo.Conclusions made are that function and use of a city's public spaces can be understood in relation to changes in the political climate of the society. Furthermore, a void in the asset of concepts offered by the ideal types is found ? and therefore also need for new concepts to describe and understand a public space undergoing a dynamic transformation, as being a part of a city in political transition..

Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.