I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur tvÄ elevgrupper frÄn gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgÄng. Metod som anvÀnts Àr djupintervju pÄ den elevgruppen som gick sista gymnasieÄret och telefonintervju pÄ den elevgrupp som slutat gymnasiet Äret innan. BÀgge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplÀgget med APUn men mÄnga elever hade hoppats pÄ att fÄ nÄgon slags anstÀllning efter genomförandet, sÀrskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. MÄnga fick inte denna möjligheten och stÄr dÀrmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svÄrt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgÀrdad av stöd. NÀstan alla uppskattade ÀndÄ möjligheten att fÄ mer tid pÄ sig att genomföra sina kurser och en av grupperna bÄde fick och uppskattade möjligheten att fÄ hjÀlp av assistent i klassrummet. NÄgra i den Àldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, Àven de som hade orsakat det.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i hur barn tÀnker kring sitt modersmÄl och om de anser att det pÄverkar andrasprÄksutvecklingen. LitteraturgenomgÄngen innefattar forskning kring andrasprÄksutveckling och en del av de teorier som kan pÄverka inlÀrningen. DÄ mitt intresse ligger hos de generativa teorier som finns har fokus lagts pÄ Chomskys universella grammatik. Vad gÀller forskning kring modersmÄlets pÄverkan finns det i nulÀget inte mycket att finna ur ett elevperspektiv, vilket Àr det perspektiv som Àr i fokus hÀr. Jag har emellertid funnit en uppsats dÀr elever har intervjuats angÄende deras uppfattning av modersmÄl och andrasprÄk vilket har varit intressant att jÀmföra med de resultat som har framkommit i denna studie.

Störningar kan och kommer alltid att finnas pÄ elnÀtet. Men de störningar som vissa hushÄll fÄtt uppleva efter det att den automatiska avlÀsningen sattes igÄng Àr inget som Àr normalt. Flimret som uppkommer i lampor pÄ grund av störningen Àr mycket tydligt och det verkar Àven som annan apparatur kan pÄverkas av störningen. Denna störning har uppkommit eller blivit mycket tydlig efter Turtles system för avlÀsning av elmÀtare har installerats i dessa omrÄden och har framför allt skett i samband med att det funnits en dimmer inkopplad. I ett fall finns det Àven misstankar om att en klocka i en tidstyrning pÄverkas.

Jag, liksom sÄ mÄnga andra Àlskar berÀttelser och sagor. Det bÀsta jag visste nÀr jag gick i skolan var nÀr lÀraren med inlevelse berÀttade fÀngslande berÀttelser eller höglÀste ur en bok. Det Àr min förhoppning att jag sjÀlv ska bli en inspirerande berÀttare/boklÀsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berÀttar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete fÄr nÀrmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga tobaksvanor och uppfattningen om tobakens pÄverkan i munhÄlan bland grundlÀrarstuderande.Material och metod: En tvÀrsnittsstudie med kvantitativ design genomfördes i form av en enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut till 76 grundlÀrarstudenter dÀr samtliga valde att delta.Resultat: Resultatet visade att det var 13 respondenter som rökte och 4 som snusade, varav en var blandbrukare av snus och cigaretter. DebutÄldern för rökning var mellan 11-20 Är och för snusning mellan 16-20 Är. Den övervÀgande delen av respondenterna hade uppfattningen att tobak har nÄgon form av pÄverkan i munhÄlan. En stor del av respondenterna uppfattade att rökning har en mycket stor betydelse för att utveckla tillstÄnden dÄlig andedrÀkt (73,3%) och missfÀrgning av tÀnderna (78,9%), medan majoriteten av respondenterna uppfattade att missfÀrgning av tÀnderna (82,7%) har en mycket stor betydelse vid anvÀndningen av snus.Slutsats: Resultatet visar att det var fler tobaksanvÀndare i denna studie i förhÄllande till tobaksvÀndningen i övriga Sverige.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva vilka stressorer vÄrdpersonalen upplever i arbetet med Àldre pÄ ett Àldreboende, personalens upplevelse av stressorerna samt vilka copingstrategier de anvÀnder sig av i dessa situationer. Studien hade en deskriptiv design. Data samlades in med instrument Daily Assesment of Coping (DCA). Resultatet visade att vÄrdpersonalen (n 33) upplevde stress vid 86 av totalt 155 möjliga arbetstillfÀllen. Stressorerna utmynnade i tvÄ huvudkategorier; patientrelaterade och personalrelaterade stressorer.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att undersöka och belysa vilka normer och förestÀllningar pedagoger i förskolan har om traditionella könsmönster. För att fÄ en större vetskap inom Àmnet, samt ge en bakgrund till vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn följande teoretiska begrepp: Genus, könsroller samt normer. De omrÄdena har vi Àven anvÀnt oss av för att undersöka tidigare forskning om Àmnet, bland annat ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Som metod för att samla in vÄr empiri till studien sÄ valde vi att intervjua pedagoger i en fokusgrupp. Till fokusgruppstillfÀllet hade vi förberett frÄgor om Àmnet som vi diskuterade, samt spelade in intervjun för att sedan transkribera materialet. Resultatet av vÄr studie visade pÄ att det finns en del förestÀllningar av kön som bidrar till könsroller, och att det Àr i bemötandet som detta skapas.

Denna rapport tar upp för och nackdelar med att göra en webbaserad mobilapplikationgentemot en plattformsspecifik applikation för ett tidrapporteringssystem. Tre prototyperutvecklades för det existerande tidrapporteringssystemet XLTime hos Nlight Solutions.Prototyperna gjordes mot Android, Iphone och webblÀsaren för dessa tvÄ plattformar.Efter att prototyperna iterativt gÄtt igenom olika funktioner frÄn en givenkravspecifikation gÄr rapporten sedan in pÄ att utvÀrdera hur funktionaliteten skiljer sigmellan de webbaserade och de plattformsspecifika applikationerna. HÀr kunde man se attswipe-funktionalitet betedde sig konstigt för vissa webblÀsare, och att implementationenav input-element av datumtyp skiljer sig i webblÀsaren. Felsökning och uppdatering avapplikationer var dock mycket snabbare för den webbaserade prototypen.Efter att funktionaliteten utvÀrderats startades anvÀndartest med 6 olika anvÀndare. Defick utföra ett antal uppgifter pÄ varje prototyp och hÀr kunde man se att olika problemuppstod.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. FörÀldrar som upplever att fÄ ett barn fött för tidigt möter mÄnga utmaningar bÄde under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar pÄ ett sÀrskilt behov av att stödja dessa förÀldrar, sÄ att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhÀllets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva förÀldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.