Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska Àven ta reda pÄ hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssÀtt. Vi inleder med att titta pÄ vad forskningen visar om barns lÀrande och om det tematiska arbetssÀttet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.VÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi hÀmtat frÄn Ingrid Pramling-Samuelsson som Àr en kÀnd forskare om barns lÀrande. Hon strÀvar efter en helhetssyn dÀr barn lÀr genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ barnens tankar och idéer nÀr de fÄr prova pÄ mindfulness. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan anvÀndas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 Är och Àr alltsÄ en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp pÄ en förskola. HÀr har jag tillsammans med fem barn, i Äldrarna tre till fem Är, undersökt mindfulness.

Bakgrund & Problem: SOX Àr en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar pÄ de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början pÄ 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att ÄterstÀlla investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att pÄverka alla företag som har vÀrdepapper pÄ den amerikanska finansmarknaden. DÀrmed berördes Àven en del svenska företag. Vi har dock mÀrkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lÀmna den amerikanska börsen. SOX har fÄtt utstÄ mycket kritik sedan det infördes med tanke pÄ det komplicerade regelverk det Àr, det ökade ansvar ledningen har fÄtt och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & FrÄgestÀllning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslÀrares fysiska arbetsmiljö pÄ skolor med olika förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt idrottslÀraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön pÄverkar undervisningen. Vi har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut pÄ skolan? Hur upplever lÀraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur pÄverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestÄtt av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslÀrare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrÄn de förutsÀttningar vi pÄ förhand visste om och för att dem lÄg i StockholmsomrÄdet.

Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.

En grundförutsÀttning för folkhÀlsan Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet. Delaktighet Àr ett mÄngtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebÀr sÄledes rÀtten till delaktighet i allt som rör den egna vÄrden. I svensk sjukvÄrd innebÀr det att all sjukvÄrdspersonal enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet ÄtgÀrder via lagar och förordningar har under senaste Ärtiondet vidtagits för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden. Vilka faktorer pÄverkar dÄ patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som pÄverkar patientens upplevelse av delaktighet i vÄrden, oavsett kontext.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Henriksson, Malin (2012). TalÀngslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talÀngslan upplever att hÀlsan och studierna pÄverkas av detta. C-uppsats i FolkhÀlsovetenskap. Akademin för hÀlsa och arbetsliv, Högskolan i GÀvle.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talÀngslan upplever sin talÀngslan och uppfattar att denna pÄverkar deras studier och hÀlsa.

HyresrÀttens status och andel av bostadsbestÄndet minskar för varje Är medan bostadsrÀtten Ä andra sidan ökar. Detta beror bÄde pÄ att andelen hyresrÀtter i nyproduktion Àr lÀgre Àn andelen bostadsrÀtter samt att mÄnga av hyresrÀtterna ombildas till bostadsrÀtter. I Sverige Àr det kommunens ansvar att se till att goda bostÀder finns Ät alla invÄnare. För att Ästadkomma detta finns flera olika möjligheter, kommunen kan bland annat anvÀnda sig av planmonopolet, strategiska markförvÀrv och markförsÀljningar. Den enkÀtundersökning som genomförts visar att de allra flesta kommunerna anser att det Àr brist pÄ hyresrÀtter.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Att vi behöver göra nÄgot Ät rÄdande miljösituationen Àr det fÄ som tvekar pÄ. Elbilar kommer mer och mer som ett alternativ till de konventionella fordonen och det satsas mycket pÄ förnybara energikÀllor.Med en introduktion av elbilar i samhÀllet kommer behovet av elenergi att öka. Inledningsvis kommer elbehovet endast pÄvekas marginellt och genom att ladda under nattetid nÀr elkonsumtionen Àr lÄg kommer nuvarande produktion att rÀcka Ànda fram till att hÀlften av vÄr fordonsflotta Àr elektrifierad. NÀr sedan antalet bilar ökar ytterligare krÀvs en förÀndring för att klara av det ökade behovet av elenergi. Med den potential vÄra förnybara energikÀllor har sÄ visar denna rapport att det kommer klaras av gott och vÀl.

Det finns idag mycket forskning om betydelse pÄ vÄr hÀlsa av att ha en stimulerande utsikt pÄ ett sjukhus. NÀr jag jobbade som sjuksköterska pÄ Rigshospitalet uppmÀrksammade jag att utsikten var bristfÀllig bÄde för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten frÄn tre olika thoraxkirurgiska avdelningar pÄ Rigshospitalet i Köpenhamn. MÄlet Àr Àven att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar som inskrÀnker pÄ utsikt pÄ avdelningarna. För att hitta svar pÄ studien anvÀnde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara pÄ syftet.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar, samt elevers Äsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i Àmnet matematik i Är 9. Syftet var ocksÄ att undersöka uppfattningarna och Äsikterna kring bedömningsformernas pÄverkan pÄ betyget, samt hur bra insikt de deltagande lÀrarna hade om elevernas Äsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, dÀr 109 elever och 5 lÀrare frÄn tvÄ skolor besvarade ett frÄgeformulÀr, till största delen bestÄende av flervalsfrÄgor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlÀmningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lÀrarna ansÄg att det ocksÄ förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var ocksÄ den bedömningsform som pÄverkade betyget mest enligt eleverna, medan lÀrarna uppgav att flera bedömningsformer pÄverkade lika mycket.