Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förÀndringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förÀndring var ocksÄ införandet av de Àndringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet fÄr i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler omrÄden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förÀndringen Àr dock införandet av medborgarinitiativet. VÄren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav pÄ vad ett medborgarinitiativ ska innehÄlla.

Denna rapport redogör för en utvÀrdering av praktisk tillÀmpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden Àr speciellt utvecklad för att kunna anvÀndas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden Àr tÀnkt att utgöra ett verktyg med vars hjÀlp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan anvÀnda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.

Det finns en begrÀnsad mÀngd vetenskapliga studier om Àldres uppfattning av tandhygienistbesök. DÀrför Àr det viktigt att belysa och fÄ vetskap om vad Àldre personer har för uppfattning av tandhygienistbesök för att fÄ en ökad förstÄelse för denna patientgrupp och deras behov. Syftet med studien var att undersöka Àldre personers uppfattning av tandhygienistbesök. Studien Àr en kvantitativ empirisk studie som utfördes med anvÀndning av en enkÀt som innehöll 22 frÄgor med fasta svarsalternativ som delades ut vid olika pensionÀrsföreningar och samlingsplatser. I studien ingick 110 Àldre personer frÄn Äldern 65 Är och dÀröver.

SammanfattningSprĂ„ket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det Ă€r dĂ€rför som jag har skrivit denna uppsats.En av lĂ€rarens frĂ€msta uppgifter pĂ„ de lĂ€gre stadierna i grundskolan Ă€r att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftsprĂ„k och att ?knĂ€cka lĂ€skoden? som professor Ingvar Lundberg sĂ€ger. Men hur gĂ„r det dĂ„ för de elever som har problem med sin sprĂ„kutveckling? Hur ser andra lĂ€rare pĂ„ problematiken? Är en dĂ„lig sprĂ„kutveckling en avgörande faktor för att barns lĂ€sinlĂ€rning inte fortskrider som förvĂ€ntat? Tas det hĂ€nsyn i dagens skola till barn med sprĂ„kstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lĂ€rare uppfattar problematiken.DĂ„ sprĂ„ket Ă€r av yttersta betydelse för mĂ€nniskans tĂ€nkande, lĂ€rande och kommunikation vill jag med den hĂ€r uppsatsen ta reda pĂ„ lĂ€rares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ?sprĂ„kstörning? och Ă€ven dess inverkan pĂ„ inlĂ€rningen av t.ex. lĂ€sning och skrivning.Jag har i min undersökning bland erfarna lĂ€rare funnit att de Ă€r mycket lösningsinriktade och Ă€gnar sig i mycket hög grad Ă„t att Ă„tgĂ€rda problemet istĂ€llet för att hitta orsakerna till en sprĂ„kstörning.Vidare kan man sĂ€ga att en sprĂ„kstörning först och frĂ€mst fĂ„r stora konsekvenser för barnet.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.

Denna uppsats handlar om olika tillvÀgagÄngssÀtt att lÀra ut andning och artikulation pÄ klarinett och saxofon och behandlar frÀmst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (nÀr man spelar). För att kunna hjÀlpa eleven pÄ bÀsta sÀtt mÄste pedagogen dÀrför ha en vÀl genomtÀnkt metod och en mÀngd olika arbetssÀtt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lÀr ut och inte hur man gör sÄ skulle materialet Àven kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar pÄ andra blÄsinstrument. Jag har tittat pÄ bÄde klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns sÄ mycket skrivet i detta Àmne. Störst fokus ligger dÀrför pÄ intervjuer gjorda med fyra erkÀnt skickliga klarinettister, som dessutom Àr mycket erfarna pedagoger.

Denna uppsats utgörs av en jĂ€mförande studie vars mĂ„l var att utröna huruvida Ă„tta stycken utvalda investmentbolag pĂ„ Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende pĂ„ risk och avkastning. Detta jĂ€mfört med SIX Return Index och den riskfria rĂ€ntan under en tidsperiod pĂ„ tio Ă„r, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutĂ€ndan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrĂ„n de data som hĂ€mtats in frĂ„n de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria rĂ€ntan var i nĂ€rheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sĂ€mre Ă€n jĂ€mförelsemĂ„tten sĂ„ var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som övertrĂ€ffade index med drygt Ă„tta procent.  .

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frÄgat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 Är.

Distanshandeln har idag ökat mycket och tagit en stor del av handelsmarknaden. Ökningen Ă€r mycket beroende pĂ„ Internets tillvĂ€xt, men Ă€ven affĂ€rssystemen i distanshandelsföretagen har en stor bidragande orsak i distanshandelns tillvĂ€xt. AffĂ€rssystemen Ă€r idag under stĂ€ndig utveckling och nya idĂ©er och funktioner uppkommer kontinuerligt för att effektivisera företagens verksamhet och utveckling. Införandet av affĂ€rssystem idag Ă€r tĂ€mligen omstĂ€ndligt och en pĂ„kostad process för företaget oavsett storlek. Även om affĂ€rssystemen bidrar med en stor effektiviserande effekt sĂ„ finns det idag mĂ„nga brister som förhindrar optimerandet av affĂ€rssystem.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framstÀller hÀndelserna kring Saabs kris och konkurs som skedde Är 2011.Teorin och metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen Àr sprÄket och de angreppsvinklar som journalisten anvÀnder sig av för att övertyga sina lÀsare.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Aftonbladet och Expressen gÀllande det som har skrivits om Saabs kris och konkurs under Är 2011. Urvalet har gjorts genom att vÀlja ut 30 stycken artiklar frÄn de tvÄ kvÀllstidningarna genom att göra ett nedslag varje mÄnad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga hÀndelser kring krisen.Huvudresultatet Àr att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden lÄter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig lÀngre medan man nÀsta stund kan lÀsa om att nu Àr slutet nÀra. Det Àr helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan..

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

BÄde bÄtÀgare och bÄtproducenter blir allt mer miljömedvetna för var dag som gÄr. Kunskapen om vÀxthuseffekten, regnskogskövling, energiförbrukning och mÀnniskans hÀlsa Àr mycket högre idag Àn för nÄgra Är sedan. BÄtindustrin Àr en konservativ bransh och inredningar baserade pÄ exklusiva ÀdetrÀarter frÄn regnskogen har historiskt sett varit mycket populÀra. Dessa material Àr Àven idag populÀra men pÄ grund av den ökande kunskapen om miljöpÄverkningar har fler kunder blivit accepterande av alternativa material. Detta medför att bÄtproducenter nu kan lansera nya ersÀttande material med bÀttre miljöegenskaper.Denna fakta bas Àr grunden till detta examensarbete som handlade om att utveckla och formge en nya mer miljövÀnlig bÄtinredning baserad pÄ alternativa material.

Jag har erfarat att bildundervisningen mÄnga gÄnger blir ineffektiv nÀr det kommer till den delen av Àmnet som innebÀr instruktioner och genomgÄng av planerad elevuppgift. Jag vill dÀrför introducera en ny undervisningsmetod, nÀmligen Flipped classroom, dÀr instruktioner och genomgÄng av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i tvÄ klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet Àr att undersöka hur berörd bildlÀrare och dennes elever stÀller sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att fÄ en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildÀmnet kan utformas pÄ bÀsta sÀtt.

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.