I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga..

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn på stress. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser på stress, samt vilka ord och känslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vår undersökning är alla i åldrarna mellan 9 och 12 år och går i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien är att ta reda på om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lärare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frågeställningar som vi utgått från är: Hur tänker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress då de fritt får koppla ordet samman med en känsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK..

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns på Skolan påverkar stödundervisningens utformning. Studien är en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som använts är observationer, intervjuer med en speciallärare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder på att skolkulturen på den undersökta Skolan har inverkan på administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte är tillräcklig..

Under vår utbildning har vi reagerat på elevers respektlösa och kränkande språk gentemot varandra. Syftet med vår undersökning var att utveckla elevernas språk i skolan genom värderingsövningar. Undersökningen genomfördes i två årskurs nio klasser på en sex till nio skola under sju veckor. Vi använde oss av enkäter, ostrukturerade observationer och olika värderingsövningar för att samla information. Resultatet visade att värderingsövningar är ett använbart medel för att förändra elevernas språk i skolan.

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån de undersökningar vi gjort, med hjälp av frågeformulär, samt intervjuer ta reda på hur mentorskapet fungerar på den aktuella skolan. När vi fått kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utläsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem är ett bättre tillvägagångssätt än vad det mer traditionella klassföreståndarsystemet är. Vi tittar närmare på vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstått och hur kan mentorskapet på skolan förbättras? Vi kommer att gå in i verksamheten på ett djupare plan för att kunna få en så rättvis bild som möjligt.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.