Många problem som uppstår inom projekt beror på dålig kommunikation. Om man på något vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig modell. Frågor som utretts är:1. Hur kan en projektledare kommunicera på ett så individanpassat sätt som möjligt?2.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan väl träffas och fika.Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala ochkunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Bakgrund: För att barn skall kunna tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter krävs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det är av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser är automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena är knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med språklig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillägna sig kunskap. Som blivande lärare i förskolan anser vi att det är viktigt att på ett lustfyllt sätt ge barnen en språklig och motorisk grund att stå på, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslångt perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns språk och motorik och se vilket synsätt de har när det gäller sambandet mellan barns språkliga och motoriska utveckling.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Since the Chinese economy?s reform in 1980, it has been attracting enormous foreign investments. Many Swedish firms from different sectors such as technology, manufactory production, consumer, service industries and so on, had started their investments in China. China has become the first choice for global manufacturing due to the huge market, continuous economic growth, stable political situation, sound investment environment and the WTO membership. In addition, China's enormous potential in finance, service, infrastructure, telecommunications, wholesales and retail industries will also attract a great deal of foreign capital.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Framställningen syftar till att utreda, beskriva samt utvärdera den argumentation som idag förs rörande röstvärdesdifferenser i Sverige. Framställningen är till största delen av deskriptiv art och är nästan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgående med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden så långt möjligt appliceras på verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta är dels att förmedla en ökad förståelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvärdes-differenser i ljuset av dagens debatt.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Authors: Maria Bergholtz, Alexander WestessonTutor: Daniel EricssonTitle: Performance Measurement of Creative work ? a culture study at PS CommunicationKeywords: Key Performance Indicators, Organizational Culture, Macro-culture, Subculture,Micro-culture, Art, Business, Creativity, PS CommunicationIn the paper?s introductory chapter, the chosen problem area regarding art and business willbe presented. The paper?s studied empirical case will also be introduced here. This then leadsto the reports chosen research questions:How do the company management and the companies? creative personnel approach differ inthe discussion regarding performance measurement on PS Communication?-What causes these differences?What impact does the corporate culture have in the discussion about performancemeasurement of PS Communication?-Is the corporate culture weak or strong?The purpose of this paper is to resolve the stand still in the discussion regarding performancemanagement by creating an understanding of different people active in the organization?sapproach to performance measurement.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

The Psychology Driving and Barriers to Skunk Work Projects (referred to throughout this thesis as the paper) represents a study predominantly on Tetra Pak from a selective perspective, the innovators. Innovators both past&present whose initiatives contribute to the well being of Tetra Pak as well as one from Ericsson were consulted. As with individuals, organizations possess definable characters that are influenced by the various stages of their life cycle. Theories of corporate life cycle phases and organizational character analysis were therefore employed to identify and explain organizational barriers to skunk work leaders&managers. Predicated on the Organizational Character Index survey developed by William Bridges PhD (himself a recognized leader in the field of transition management) and administered to sixty-one managers within a Tetra Pak business unit established the benchmark.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.