Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Dagens arbetskraft präglas allt mer av en ökad mångfald, vilket ställer krav på företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder på att inställningen till mångfald får en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir således att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mångfald, samt hur ekonomistudenter upplever och värderar arbetsgivarnas arbete med mångfald. En kvalitativ granskning av årsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestämt index.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur konsumenterna uppfattar varumärkesutvidgningen. Studien har haft fokus på ett fallföretag, Sony Ericsson samt de varumärken (Walkman och Cyber-shot från Sony) som de använder på deras produkter. Vi har samlat in data med konsumenters uppfattningar om co-branding och deras brukande av produkter ur den kategori där de co-brandade varumärkena finns. Vidare har vi sökt efter förklaringar till huruvida det finns någon koppling mellan användandet av Mp3-spelare och digitalkamera i förhållande till betydelsen av varumärkena. Undersökningen har varit helt webbaserad och samlat in över 200 svar varvid 197 har använts i sammanställningen av enkätsvaren.Vi har använt oss av rådande teorier inom varumärken, varumärkeshantering, varumärkesvärdering och varumärkesfusioner.

Title: Turbulent Skies ? A Case Study of SAS Braathens Date of seminar: 1st June 2006. Course: BUS 809. Master Thesis in International Marketing & Brand Management, 15 ECTS-credits. Authors: Jørgen Fensgård and Christian Larsen.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens.

Vårt syfte med detta examensarbete är att utveckla bättre förståelse för vilken bild av svenskhet NSU förmedlar samt problematisera användandet av varumärkesteorier på kulturella och politiska fenomen som länder och nationer. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där vår primära källa har varit en kvalitativ dokumentstudie över offentligt material publicerat av NSU samt material relaterat till detta. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån kritisk teori genom negationer. Inledningsvis förklaras teorin om Nation branding vilken ger en förståelse för hur varumärkesteorier kan appliceras på nationer. Därefter förklarar vi de två varumärkesidentitetsteorierna Identitetsprisma och Identitetsstruktur, vilka senare i arbetet integreras med varandra.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Varumärken kan i dag vara allt från Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.På Lunds kommuns hemsida finns en länk som heter "Varumärket Lund" där man kan läsa om kommunens kännetecken.Vårt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumärke, dels utifrån offentliga dokument, dels utifrån intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har även fokuserat på hur kommunens förvaltningar sprider varumärket internt.Med termen "varumärket Lund" menar vi genomgående alla de kännetecken, värden och profileringar som Lunds kommun framhåller. Varumärket rymmer en mängd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat känner alla till varumärket men använder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utsträckning med varumärket samt anammar dess innehåll på olika sätt beroende på förvaltningens egen verksamhet..

Purpose/Aim: To identify which channels of communication are most effective in conveying consumer brands to students. The main areas of research are social media, brochures , employees, and face-to-face interaction as with job fairs, study visits and lectures.Material/Method: Group interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: The results of the study show that employees are seen as the most trustworthy source since they are thought of as the most honest. Social media are seen as the communication channel with the broadest range of information but with the possibility of appearing unproffesional. Brochures were considered to be the least effective communication channel as these are rarely read and when they are, often seem contrived and give an overly rigid impression of the company. Face-to-face communication was considered to be the most effective way to gain a professional connection but was as viewed upon with certain skepsis due to the companies tendencies to at times present a false projection of themselves at events such as job fairs.

Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet.

Purpose: The aim of this study is to test four different hypotheses from the aspect of the title of this paper. H 1 Consumers trust the pharmacy employees? advice and suggestions for their purchase decisions more than the brand awareness they have received through the companies marketing communication H 2 Consumers are enough affected of a company?s marketing communication to choose their brand even if the pharmacy employees recommend other brands. H 3 Building brand equity through pharmacies can only be successful if the company has built up a trust for their brand among the pharmacy employees. H 4 Without building brand equity the marketing communication strategy for Ferrosan cannot increase their brand value and create loyalty.