Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten Somatisk vård för omvårdnadsstuderande på vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats på omvårdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det är därför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. Vårt syfte är att undersöka hur vuxenstuderande inom omvårdnadsutbildning upplever förutsättningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten Somatisk vård. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrån det sociokulturella perspektivet använts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger på intervjuer före och efter APU:n med åtta omvårdnadsstuderande.

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom Somatisk vård har ökat.

Hästars och människors har olika sätt att kommunicera. Hästen är mycket känslig för icke-verbal kommunikation medan människan gärna uttrycker sig verbalt. Människan måste därför lära sig att kommunicera på hästens vis, men vid stor prestationsängslan är det svårare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan häst och ryttare. Prestationsängslan är ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och även lite inom utländsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.

Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka får en sämre Somatisk vård samt att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 15 vetenskapliga artiklar från 10 länder, publicerade mellan år 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sämre överlevnad i Somatiska sjukdomar. Det var svårt att upptäcka dessa patienter i primärvården och sjuksköterskor hade inte tillräcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vård som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom Somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom Somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.

Psykiska störningar är vanligt förekommande. Trots det är sådana tillstånd förknippande med fördomar och negativa attityder. Personer som lider av psykisk störning uppfattas bland annat som farliga och aggressiva. Dessa personer drabbas i högre grad av fysisk ohälsa, vilket innebär att de i stor utsträckning vårdas inom den Somatiska vården. Missnöje över vård och bemötande av sjukvårdspersonal i olika sammanhang uttrycks av dessa patienter.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och Somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den Somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Människor som drabbas av en livshotande Somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland känna sig nedstämda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frågor kan beskrivas som själsliga frågor om meningen med livet. Sjuksköterskan på Somatiska vårdavdelningar kan ibland känna sig osäker då patienter uttrycker existentiella tankar och känslor och risken är då att sjuksköterskan förbiser patienters behov.Syftet är att utifrån begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och känslor vid livshotande Somatisk sjukdom. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell.Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, känsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och känsla av brist på stöd som bidrar till vårdlidande.Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels får en bättre insikt i hur viktigt det är att uppmärksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sätta sig ner hos patienten, så patienten får en chans att få uttrycka sina existentiella tankar och känslor.

A literature study abot the patient´s experience of the meeting with the nurse.

I mötet mellan sjuksköterska och patient kan attityder förstås som känslorna som sjuksköterskan har mot patienten, sjuksköterskans syn på patienten samt dennes sätt att bemöta patienten. Historiskt sett har personer med psykisk ohälsa mötts med negativa attityder, vilket delvis finns kvar i samhället även i dagsläget. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med psykisk ohälsa inom Somatisk vård samt hur attityder kan påverka omvårdnaden. I denna systematiska litteraturstudie ingick 16 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2.

SammanfattningBakgrund:  Det är vanligt förekommande att personer med psykisk ohälsa vårdas på Somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de känner sig ignorerade och att de får vänta längre än andra patienter på att få vård. Omvårdnadspersonal tror också ofta att de Somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohälsa bara är fantasier, eller att dessa symtom beror på den psykiska ohälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohälsa som vårdas inom Somatisk vård.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad på åtta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vårdas inom Somatisk vård kan beskrivas utifrån fyra olika teman; omvårdnadspersonalens självuppfattning, patientuppfattning, känslor hos omvårdnadspersonalen samt uppfattning av vårdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgångpunkt i begreppet värdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. Omvårdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa, och kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och patienter är ofta bristfällig. Omvårdnadspersonal som arbetar inom Somatisk vård behöver mer utbildning och träning för att kunna ge personer med psykisk ohälsa ett gott bemötande.

Suicid räknas till en av de mest tragiska händelserna i mänskligt liv. Det orsakar enormt stort lidande bland närstående såväl som stor ekonomisk förlust för hela samhället. Som sjuksköterska inom Somatisk hälso- och sjukvård är det essentiellt att arbeta preventivt och identifiera suicidbenägna patienter. Syftet med litteraturstudien var att utröna faktorer som inverkar på vuxna patienters benägenhet för suicid och exemplifiera hur allmänsjuksköterskor inom Somatisk hälso- och sjukvård kan förankra och tillämpa denna kunskap i praktiken. Arbetet har baserats på vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL, PubMed, Science Direct och PsykINFO.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både Somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de Somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna Somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre Somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.