AbstractThe purpose of this study was to identify problems that may occur in the execution of a civil engineering project and suggest measures to reduce the risk of errors. The study was conducted in cooperation with a civil engineering company in the Gothenburg area. During two weeks in February 2012, a field study took place on two construction sites where disruption and problems that took more than 15 minutes to correct were noted. During the field study we identified 39 such occurrences in the projects and then these were classified into different categories according to their cause.The two largest categories were "Design" and "Planning", which accounted for half of the errors that were discovered.In the study results were evaluated to decide whether it was possible to detect discrepancies at an earlier stage. The cost to fix an error in the design stage may be significantly less than to correct the problem in production.According to the evaluation, 55% of the errors could have been detected earlier if there was a greater degree of observation for such issues by everyone involved in the project.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under Ă„ren 1992-2012. Urvalet bestĂ„r av de företag som under vĂ„ren 2014 var noterade pĂ„ Stockholmsbörsens ?Large?, ?Mid? eller ?Small Cap? lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det Ă€r istĂ€llet utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna.

I Sverige Àr investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder Àr SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strÀvar efter att göra hÄllbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport Àmnar besvara frÄgan gÀllande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jÀmförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom omrÄdet samlas in och behandlas Àr viktigt dÄ SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förÀndringar i bÄde privatpersoners och företags förhÄllningsÀtt till hÄllbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder pÄ den svenska fondmarknaden för Äret 2012.

This thesis provides a good introduction to the American environmental certification system LEED, Leadership in Energy and Environmental Design, and trough compar-isons between Sweden and the United States an explanation to the systems design is given. The work is closely linked to a LEED Core & Shell project in Stockholm, Swe-den, where the goal is to reach the second highest rating in LEED - Gold.This thesis gives a broad description of the LEED system and a more profound study of the energy sector, Energy and Atmosphere. Here, for example, an analysis has been made of how the energy consumption of an imaginary building designed according to the requirements of the BBR (Swedish building code) performs in comparison to the Baseline building in LEED.The existing model of Borgarfjord 3, which served as a case study in this work, has al-so been modified to investigate the energy savings that could have been achieved by adding extra insulation to the building. A description of the problems, regarding how the Swedish district heating system (DES) is treated in LEED, is given as well as the suggested modifications. This is an issue that will be pursued during the process of shaping a new, international, version of LEED due to be launched 2012..

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun, detta resulterade i att ca 272 000 ha skogsmark skadades i Götaland, och av denna yta var 64 % sÄ pass hÄrt drabbade att föryngringsplikt intrÀdde. I jÀmförelse med skogsÀgarna som drabbades hÄrt av de ekonomiska konsekvenserna fick hjortdjuren en ökad fodertillgÄng och gavs möjlighet att öka i antal. Syftet med denna studie var att analysera eventuella trender och samband i frÄgan om betesskador orsakade av de större hjortdjuren före och efter stormen Gudrun och om detta i sin tur kunde kopplas till tillgÄngen pÄ foder och populationens storlek av de större hjortdjuren. Med data frÄn riksskogstaxeringens inventeringar av fodertillgÄng har vi gjort beskrivande analyser och statistiska analyser i Minitab. Vi har kunnat konstatera att viltfodret har ökat, betesgraden för björk och övriga viltfoder arter har minskat och tallens betesskador har förÀndrats mellan perioderna 2000-2004 och 2008-2012. Det hÄrda betet pÄ tall har ökat och tall utan bete har ökat..

Under vintern och vÄren 2013 rullades en livsmedelsskandal upp som innebar en stor förvirring och osÀkerhet kring ursprunget och hÀrkomsten av livsmedel. Omfattningen av fusket och vilka ÄtgÀrder som blir aktuella under lÀngre sikt för att komma till rÀtta med problemet Àr i dagslÀget under utredning. Jag har valt att inrikta mitt examensarbete pÄ att utreda hur ursprungsmÀrkning tillbaka till gÄrdsnivÄ pÄverkar de berörda slaktkycklingproducenterna. Metodvalet blev att genomföra en kvantitativ enkÀtstudie. Kommentarerna tolkades med kvalitativ metodik (Patel & Davidson, 2012). Av 43 relevanta gÄrdar i undersökningen besvarade 30 enkÀten innan deadline.UrsprungsmÀrkning definieras som en mÀrkning för att hÀrleda livsmedel till en specifik plats, stad eller land.

Titel: FÀrgar fÀrgen av sig? ? En undersökning av svenska dagstidningarsnyhetsrapportering kring Juholt-affÀrenFörfattare: Annelie EliassonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap pÄ kandidatnivÄ.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 37 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida svenska dagstidningarnas politiska fÀrg pÄverkade nyhetsförmedlingen kring den sÄ kallade Juholt-affÀrenMetod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: 262 artiklar ur tre socialdemokratiska och lika mÄnga borgerliga dagstidningar under perioden 2011-10-01 till 2012-01-31Huvudresultat: Resultaten av studien pÄvisar att det förekom markanta skillnader mellan olika dagstidningarnas nyhetsrapportering kring Juholt under den avsedda perioden. Skillnaderna framtrÀdde genom bland annat artiklarnas fokus, vinklar och dominerande journalistisk gestaltning. Den troligaste orsaken bakom dessa skillnader Àr att dagstidningarnas politiska fÀrg fÀrgat av sig pÄ nyhetssidan..

I detta arbete har jag gjort en studie pÄ den svenska strandskyddslagen, dess historia, förÀndringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förÀndringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien Àr av kvantitative art och baseras pÄ data rörande alla dispenser som blev godkÀnda av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer Àven att baseras pÄ undersökningar gjorda av NaturvÄrdsverket undersökandes LÀnsstyrelsernas reaktioner pÄ förÀndringarna och dess effekter pÄ dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med fÀrre godkÀnda dispenser och fler avslag. DÀremot har vissa kommuner godkÀnt undermÄliga eller felaktiga dispenser och inte visat nÄgot intresse av att förbÀttra dem. Utöver det har det Àven vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusomrÄden vilket kan, i framtiden hota, allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna..

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Syftet med denna c-uppsats var att undersöka hur förÀldrar upplevt samverkanenligt VÀstbus riktlinjer. VÀstbus (2012) Àr en sammansÀttning av riktlinjer för hurbarn och unga med psykisk, pskykiatrisk och social problematik ska bemötas inomVÀstra Götalandsregionen. I uppsatsen har följande frÄgestÀllningar behandlats:? Hur beskriver förÀldrarna sin förvÀntan, medverkan och upplevelse avVÀstbusmötena ?? Hur upplever förÀldrarna att deras problem tagits om hand ?? Hur har förÀldrarna uppfattat VÀstbus riktlinjer och hur gestaltar de sig ideras berÀttelser ?? Hur pratar förÀldrarna om de olika aktörerna ?För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod anvÀnts. Semistruktureradeintervjuer har anvÀnts för att samla in empiri.

Andersson, O. (2012) FörhÄllandet till naturen och dess pÄverkansfaktorer. En kvalitativ studie betrÀffande tre generationers förhÄllande till natur och dess pÄverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.MÀnniskans förhÄllande till naturen har prÀglat hela den mÀnskliga historien och den Àr nödvÀndig för vÄr överlevnad.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och frÀmja en meningsfull tillvaro för de Àldre vid sÀrskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan Ären 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften VÄrd i Norden. Resultat; Resultatet visade pÄ att upprÀtthÄllandet av kroppens fysiska och mentala förmÄgor hade stor inverkan för den upplevda hÀlsan. Social gemenskap, goda vÄrdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansÄgs Àven placera den Àldre i ett sammanhang, vilket ocksÄ grundade för meningsfullhet och vÀlbefinnande.

Ett behov uppstÄr, nÄgra Är senare pÄbörjas byggandet och senare Àr en ny vÀg körbar och trafikanterna njuter av den nya svarta asfalten. Det Àr inte riktigt sÄ enkelt. Denna rapport Àr framtagen som avslutning pÄ SamhÀllsbyggnadsprogrammet, med inriktning SamhÀllsplanering, vid LuleÄ tekniska universitet och ska kartlÀgga alla de steg som tas, frÄn början till slut, dÄ en vÀg blir till.DÄ det uppstÄr ett behov att en ny vÀg- eller jÀrnvÀgsstrÀckning Àr nödvÀndig följer ett otroligt noga utfört arbete för att, först och frÀmst, fÄ tillÄtelse att bygga vÀgen. VÀgen kommer bli permanent sÄ man mÄste göra noga undersökningar för att fÄ den bÀsta lösningen av de satsade resurserna och sÄ att nyttan stÄr i proportion till intrÄnget. Man ska upprÀtta ritningar, utföra tester, undersökningar, alla berörda ska fÄ tycka till och olika beslut ska fattas.