Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Det skrivs väldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta är det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka är de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer på olika nivåer i den strategiska alliansen. Modellen består av åtta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivåer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vår modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivåerna.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

För att uppnå Boverkets och Miljöbyggnads energi- och miljökrav finns ett intresse av att förstå fastigheters energianvändning. Fastighetsföretaget Humlegården har uppfört ett nytt huvudkontor för bankföretaget Swedbank: kv. Cirkusängen i Sundbyberg, Stockholm och Humlegården har ett intresse av långsiktig driftförvaltning och optimering av fastighetens energisystem.Detta examensarbete undersöker den manuella (statiska) och dynamiska energiberäkningen av kv. Cirkusängen med fokus på den dynamiska modellen i energi- och inomhusklimatsimuleringsprogrammet IDA ICE. Syftet med examensarbetet är att definiera kv.

Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november året efter inkomståret, varför Finansdepartementet fram till dess måste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel ända tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomståret har passerat och det finns tillgång till makrovariabler såsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella året. I denna uppsats undersöker vi, på uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbättring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi går grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbättringar. Vi använder, liksom den nuvarande modellen, en så kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förändringar i de förklarande variablerna.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrån en socialpedagogisk modell bestående av fyra teman; relation, läroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstå och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrån den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har använts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgående under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser är att de professionella arbetar utifrån den socialpedagogiska modellen när de; skapar relationer med vardaglig och informell prägel, utformar läroprocesser i syfte att främja social förändring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt använder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte är att utifrån ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlägga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen räkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartläggning är aktuell då organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förändringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis är ledaren mer närvarande och coachande än tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrån ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igång av en aktiverare och förstärks eller försvagas beroende på vilken konsekvens beteendet får.

Production requires the input of capital and labour. Hence, economic growth can be assumed to follow from increased levels of these two factors. Policies aimed at increasing production may consequently successfully be focused on facilitating the accumulation of capital and labour. However, even when an economy has managed to reach the same quantities of input factors as a more prosperous neighbour, the level of the production might still differ. The explanation of this lies in what economists refers to as expression embracing the characteristics of the input factors and the conditions in which they operate.In this thesis a calculation of total factor productivity is carried out, using existing data on the Swedish FA-regions between 1990 and 2005 and the method the economist Robert Solow in the 1950?s.

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.