Sociotopkartering har använts som metod sedan början av 2000-talet i Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg. Sociotopkartan i Göteborg ska bli komplett under sommaren 2013 och täcka hela staden. Jag är delaktig i slutförandet genom en sommartjänst på park- och naturförvaltningen i Göteborg. Syftet är att uppsatsen ska bidra med kunskap om Sociotopkartan och vara en referens i vidare undersökning av metoden. I uppsatsen har jag valt att fördjupa min kunskap om uppkomsten av Sociotopkartan genom att göra en litteraturstudie. Denna litteraturstudie har stadens utemiljö som utgångspunkt, med hensyn till stadsplanerarens roll, stadsbyggnadsideal och kartan som redskap. Stadsplanerarens roll har förändrats och beskrivs idag i form av en facilitator som samlar andras åsikter för att göra välgrundade planeringsbeslut.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).

Hedemora is the oldest town in Dalarna; traditionally acting as an important junction for trade. Nowadays, the town is suffering from a declining population and a poor economy. Therefore, it is important to explore how to best spend the money needed for Hedemora to become an attractive city once again. "Sociotops" are public spaces that have been evaluated by their users and by city planners, both working together. The result in the sociotop investigation will be used as a basis for city planning and as a foundation for discussing how to make the town a nicer environment. The sociotop investigation attempts to answer the questions: What places are popular and why? And What places are disliked? I approached the questions by using questionnaires, by arranging public walks in the city and by holding group interviews with children, along with my own observations. The information I have gathered is most detailed for children and youth between the ages of seven and twenty years old.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Uppsalas stadspark Stadsträdgården står inför förändringar då det finns planer på att bygga en stor arenaanläggning bredvid. Om planerna genomförs riskerar parken att påverkas negativt. Därför har jag analyserat och tydliggjort Stadsträdgårdens kvaliteter så att de kan bevaras och utvecklas istället. Den teoretiska grund jag utgått ifrån när jag analyserat parkens kvaliteter är Patrik Grahns parkkaraktärer. I sin forskning har han sammanfattat vad människor efterfrågar i parker till åtta parkkaraktärer.

Naturen är viktig för människors hälsa. Både barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som särskilt viktiga att ta hänsyn till när stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig från vuxnas och förbises ofta när stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll när det gäller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invånare. Barnkonventionen är ett styrdokument som Sverige har åtagit sig att följa och där tas barns rättigheter i planeringen och i utemiljön upp.

Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.

I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.

Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

En förtätning av huvudstaden har alltjämt kommit att accepteras som den utgångspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsätta att växa. Hammarbyhöjden och Björkhagen räknas till det område som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och på sikt tror man att 1500-3000 nya bostäder ska kunna rymmas inom de två stadsdelarna. Nytorps gärde utgör ett större grönområde som finns i nära anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. Området beskrivs enligt stadens Sociotopkarta som en landskapspark där invånarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken är lokaliserad i ett attraktivt läge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet på fler bostäder blir alltmer akut känns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera området.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

This paper constitiutes graduate work at the Swedish University of Agriculture Science, the Department of Urban and Rural Development, Ultuna. The main objective of this work has been, in part, using the municipality of Runby as an example, to test different inventory and analysis methods directed towards a sociotopic usage perspective. A secondary objective has been, based on knowledge obtained from current research results concerning the usage of green areas, to transfer the analysis results to a proposal for a free space planning over Runby. People living in the countryside often have good access to nature as well as access to a garden of their own. In the city, however, there are considerably less people that have access to a private outdoor spaces so the parks become a type of public living room for all the inhabitants. Through the lack of private green spaces and through the anonymity of the city, an inviting atmosphere is created towards spending time in the park.