The purpose of this study is to describe and analyze a group of participants (social workers, contact families and the young adults who had been given a contact family as children) and monitor their experience of the intervention contact family and its goals, contents and design. We also wanted to look into what goals and guidelines are available regarding the interventions design and contents. We also looked into parts of the intervention which the participants found most useful for them individually. The method we used in our study was qualitative interviews. We compared and analyzed our results to research made on the subject and the theoretical frame.

Den här uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. Våra utgångspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriär. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta personer i olika typer av chefspositioner. Studien är i sin helhet gjord bland chefer på ett och samma företag inom näringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriär och motivation samt presenterar studiens syfte och frågeställning för att på så vis skapa större förståelse för kärnan i vår uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vårt arbete använt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mänskliga behov samt yttre faktorer som kan tänkas påverka individens karriär.Under metodavsnittet beskriver vi vilka överväganden och val vi gjort under arbetets gång.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra återanvändning av gemensam funktionalitet i applikationer och därigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att återanvända så krävs det att de är utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och på så sätt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mångdubbelt mer tid i anspråk i jämförelse med att skräddarsy en komponent för en viss applikation, då det ställs höga krav på bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam måste man försäkra sig om att komponenten kommer att användas till den grad att den längre utvecklingstiden är befogad.

Historiskt sett har det hört till ovanligheterna att man anlagt ett användarperspektiv vid systemutveckling. Trots att det finns mycket att vinna på att arbeta användarcentrerat ägnas inte användbarheten någon nämnvärd uppmärksamhet, utan fokus inom systemutvecklingen ligger fortfarande på tekniken. Kostnaden för dåligt användarstöd är mycket stor både beträffande arbetsskador och låg effektivitet hos datoranvändarna. För att förstå varför inte utvecklingen av användbara system kommit längre måste man beakta den process som ligger till grund för utvecklande av nya system. Denna uppsats undersöker vilka hinder det finns för att arbeta användarcentrerat sett ur användbarhetsexperternas perspektiv.

Forskning på resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang är inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet är att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). Forskningsfrågorna är vilka pedagogiska strategier är relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i åldrarna 6-20 år, i vilken utsträckning forskningen om elever inom autismspektrum är grundad på ett generellt systemteoretiskt tänkande och/eller ICF och hur man forskningsmässigt bygger upp evidens och vilka är delaktiga i denna process.Studien är en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. Skäl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmått.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.I Folkhälsorapport från 2001 kan man läsa att anställda inom kommuner och landsting har haft en särskilt negativ hälsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohälsa. Lärare och personal inom vård och omsorg har troligen upplevt de största förändringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. Vård- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gått från landstings- till primärkommunala anställningar.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).