This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others?By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West.The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9.1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9?3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen?MetodVi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS.ResultatI snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd.

Back and forth is a study on wayshowing at events focusing on the Siesta festivalin Hässleholm. For several years the interest in festivals has increased, whichhas contribute to expansion among festivals. The Siesta festival in Hässleholm istoday one of the major festivals in Sweden, attracting 10 000 visitors each year.The festival?s strong expansion has contributed to disorientation in the festivalarea, because it has never been constant from year to year. A side effect of this isthat the orientation is a constant problem.Therefore this study aims to investigate how a clearer route guidance systems onthe Siesta Festival can be designed based on existing designprinciples onguidance and orientation and how the information can be accessable towheelchair users and those with some kind of colourblindness?Surveys among festival visitors and interviews with the festival organizers for thefestival showed which navigation strategies that are most used on festivals.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Syfte: Att undersöka den Entreprenöriella Orienteringen i ett stort, etablerat företag som vill öka den organiska tillväxten. Om nödvändigt, justera EO-modellen så att den passar i den specifika kontingensen. Ge råd om hur ett stort, etablerat företag kan öka den Entreprenöriella Orienteringen. Metod: En fallstudie på Trelleborg AB genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika organisationsnivåer. Vi har också studerat en stor mängd artiklar.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frågeställningar var:·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation?·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare? Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Marknadsföring kan te sig på flera olika vis, beroende på metod eller tillvägagångssätt. De olika marknadsföringsmetoderna har olika genomslagskraft, oberoende om de är konventionella eller okonventionella. Marknadsföringen har under en längre tid dominerats av ett traditionellt synsätt, marknadsmixen och de 4P:na. Detta synsätt har kommit att bli kritiserat och många aktiva inom fältet har hävdat att ett paradigmskifte har skett. Marknadsföringen har utvecklats till att inrikta sig mot relationsbyggande och andra alternativa metoder.