Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur passivhus eller så kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad från konventionella hus.I vår undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett väl fungerande klimatskal påverkar energiförbrukningen.Vi har tittat närmare på faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus är uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat närmare på befintliga passivhus, nämligen de på Oxtorget i Värnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som väldigt viktigt att man fortsätter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmärksammat. De är något dyrare att bygga, men man tjänar in det i längden. Lönsamheten är dock inte det viktigaste utan känslan av att man gör något bra för miljön..

Vad är det egentligen i naturen som påverkar äldres hälsa och hur påverkar det? Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av utemiljön vid ett äldreboende? Detta är de första två frågeställningarna som besvaras i denna kandidatuppsats. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan på äldre människors hälsa, och som då är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av utemiljöer kring äldreboenden. Resultatet från litteraturstudien har använts till ett förslag med förändringar på utemiljön vid äldreboendet Vidablick i Ronneby. Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgänglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. är viktiga i utemiljön kring äldreboenden då de leder till känsla av trygghet, social gemenskap och det underlättar för äldres orientering i både tid och rum..

The purpose of this project was to produce signal relay stations that could receive information via 2.4 GHz radio and relay the information to a designated target station. If a relay station was located outside of signal range for the target station it was supposed to utilize other relay stations to transfer the information to the target station, so called multi-hop.The would-be application of the relay stations was orienteering. When an orienteer punches a checkpoint the signal stations would relay information of who punched the control, when it was punched and the checkpoint that was punched to the speaker tower in the goal area.The work resulted in prototypes which fulfilled the statement of purpose and was tested at an orienteering competition with satisfactory results. The performance of the prototypes was tested and found adequate for the would-be application..

Navigating to different locations isn?t always easy. Imagine then how it is for people with a visual impairment to walk across the street or to get from one point to another. The Swedish Association of the Visually Impaired (SRF) has pointed out that today's society is not sufficiently accessible to people with visual impairment and there are improvements that need to get done. Technology is something that has evolved a lot this last decade and occurs today almost everywhere in our environment.In some areas, technology has facilitated people's daily life very much and we have therefore chosen to examine whether a combination of several technical functions integrated into the fictive artifact called Eyenavster can facilitate outdoor orientation and increase the accessibility for people with a visual impairment.Qualitative data collection methods have been used in this study by six interviews to answer our question.

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

SO är ett blockämne, bestående av geografi, historia, religions- och samhällsvetenskap, som under de senaste femtio åren haft en plats i den svenska grundskolan. SO-ämnets innehåll, organisering och arbetssätt har dock varierat under dessa femtio år. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma SO-lärare ser på sitt ämne, sin behörighet och på de förändringar som är på väg att ske inom SO-ämnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att få svar på syftets fråga har fem SO-lärare intervjuats.Studien visar på hur de intervjuade lärarna ser positivt på SO-ämnets blocktanke och gärna vill utveckla detta blocktänkande. I samma anda visar lärarna på en vilja att öka integreringen mellan SO-ämnet och andra skolämnen.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar..

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hälsa. Vi vill även se om och hur kursplanen följs och vilket innehåll A-kursen har på en gymnasieskola.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Eleverna som deltog i enkätundersökningen läste andra året i A-kursen i ämnet idrott och hälsa. Totalt besvarade 98 elever ur årskurs 2 på enkäten.

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

I den här rapporten beskrivs hur en vanlig mobiltelefon kan användas för att visualisera elledningar som ligger nedgrävda i marken. Tanken är att människor som t ex jobbar med olika typer av markarbete ska kunna skanna marken med sin telefon och därigenom se om det ligger några kablar där under. Att av misstag gräva av en högspänningsledning kan resultera i stora materiella skador, personskador och t.o.m dödsfall.Kablarnas geografiska position ligger lagrad i en GIS-databas och med hjälp av telefonens GPS så kan användarens position fastställas. För att kablarna ska kunna visualiseras korrekt i telefonen så måste även telefonens orientering och lutning fastställas. Dessa värden hämtas från telefonens kompass och gyroskop.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en elev uppnår målet för orientering?.

Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.