Det här är en studie om hur nyutexaminerade Socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade Socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa Socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade Socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om Socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för Socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

Syftet med studien är att undersöka hur Socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma Socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de Socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således Socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån Socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Det är en nödvändighet att aktivt använda sig av sin empatiförmåga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes känslor.Empati är därför en förutsättning för att kunna ge klienten den hjälp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berättelser om traumatiska händelser leda till attsamtalsrådgivaren tänjer sig längre än vad som är nyttigt och till slut inte orkar släppa innågon mer drabbad människa.I denna studie undersöks vad det är som gör att Socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svåra situationer. Genom attintervjua fyra Socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar på syftesfrågan: Engagemang väcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk närhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprätthåller engagemanget..

Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras socionomen, vilket innebär att socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos Socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos Socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med Socionomer.

Den här uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de Socionomer som är anställda i kommunalt socialt arbete, belyst både ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frågeställningar utifrån de tre huvudområdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrågor. I uppsatsen har jag undersökt hur Socionomernas kunskapskällor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrågas. Jag har även tagit reda på hur viktig kompetensutvecklingen är för Socionomerna och vad det är som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillämpas. Har Socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur är kvaliteten på dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan där hänsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har också undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser när det gäller kompetensutvecklingsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande Socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Syfte och frågeställningar: Vår studie syftar till att beskriva och analysera Socionomers uppfattningar och den roll MI-metoden har för deras arbete med klienter. Våra frågeställningar lyder:? Finns det några aspekter av MI-metoden som Socionomerna lyfter fram som viktigare än andra? I så fall vilka?? Hur uppger Socionomer att de tillämpar MI-metoden? ? Hur upplever Socionomer MI-metoden som en samtalsmetod?Teoretiska perspektiv: I teorin beskrivs Habermas kommunikativa handlande där bland annat fyra handlingsbegrepp ingår samt Blumers teori om symbolisk interaktonism. Dessa två teoretiska perspektiv har vi som utgångspunkt i resultat ? och analyskapitlet.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt medan undersökningsmetoden utgörs av ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rättspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillståndet i rättskällorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen används för patienter som vårdas enligt öppen rättspsykiatrisk vård. Metoden har varit rättsdogmatisk genom fastställande av gällande rätt samt rättssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin består av en webbenkät med två vinjettfall som distribuerats till läkare på 20 rättspsykiatriska kliniker och Socionomer i 20 kommuner.

Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till Socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade.

Socionomer är en av de yrkesgrupper som ständigt möter människor som upplevt olika typer av förluster däribland personer som förlorat en närstående. Genom förändringen i DSM-5, där man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu Socionomers syn på fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser på vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrån debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes där fenomenologisk metod användes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med Socionomer som arbetar som kuratorer på olika hälsocentraler i Norrbottens läns landsting.

Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan de två professionerna pedagoger i skola och Socionomer inom socialtjänst, gällande anmälningsplikten, med särskilt fokus på återkopplande aspekter. Med detta arbete vill vi också närma oss varandras professioner för att bättre kunna förstå och samverka i vårt stundande yrkesliv. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur upplever pedagoger i skolan och Socionomer i socialtjänsten fenomenet återkoppling utifrån anmälningsplikten kring barn som far illa? ? Kan den eventuella återkopplingen ha någon inverkan på de olika aktörerna socialsekreterare och pedagoger i deras professioner, samt på interaktionen dem emellan, i så fall vilken?MetodFör att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt ett kvalitativt angreppssätt genom sammanlagt nio intervjuer med pedagoger, socialsekreterare samt personer som arbetar med insatser för samverkan. ResultatDet resultat som vi har uppnått genom vår studie påvisar att återkoppling från socialtjänsten till den pedagog som gjort anmälan är ett komplext fenomen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur den äldre ser på sin egen självbild efter att ha flyttat till ett särskilt boende, om några förändringar har skett och vad som kan påverka självbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och genomfördes sedan på sex respondenter boendes inom ramen för särskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i självbilden, dvs. känslouttryck som legat närmast till hand under livet och som de äldre identifierat sig med, stod oförändrade. Detta trots en förändrad livssituation i och med flytt till särskilt boende och behovet av hjälp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmågor i självbilden som de äldre identifierat sig med genom livet hade förändrats.