The purpose of this study was to enlighten the views of male social work students on; the social work profession, social work status and their career options. Also, the study aimed at getting these students angles of approach on the fact that they, being men, are a minority group within the profession of social work. Some of the main questions were: Why does not social work as a profession seem to attract men? What about the status of the profession of social work? What were the thoughts of male social work students about this? What advantages or disadvantages did they recognise, being a minority in the profession? The method used in this study was doing separate interviews. All of the interviewed students were convinced that they had a better chance of getting a job.

Som blivande Socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år.

Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en Socionom.

Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring.

Det här är en studie om hur nyutexaminerade Socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin Socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade Socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa Socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som Socionom. Tio nyutexaminerade Socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om Socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för Socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet.

The purpose of this study was to examine and increase the knowledge about the way young, newly graduated social workers view their professional role considering their age and professional experience, how they experience the relation to their clients and colleagues and how these experiences all together affect the way the young social workers handle their professional role. Seven social workers in the ages between 23 and 25, who graduated from Socialhögskolan, Stockholm University, in January 2007, where interviewed. They also answered a questionnaire covering the similar questions as the interview. Little research had previously been made in this particular area, why the triangulation of methods was helpful in analyzing the results, with ata coming from two different resources. To analyze the data a multidimensional theory was used, containing coping theory, an experiential perspective, Antonovskys theory a sense of coherence, cognitive theory and role theory.

My main purpose with this study is to investigate how the social worker relates to knowledge, power and profession. From this purpose has also the concept ?to be a social worker? emerged.The study is based on a qualitative study and consists of semi-structured interviews with seven social workers from different fields of expertise.The result of the study shows that the knowledge is dependent of different fields of expertise. But in the contact with the client, regardless of field of expertise, the knowledge is gathered through a reflective pattern. Through theoretical attempts and earlier experience from social workers, this is brought to life in this unique meeting.

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland).

The purpose of this essay is to find out what experiences three preschool teachers, two preschool directors and a social worker (BSc) from the social service have of reporting suspicion of child abuse done by preschools. What perceptions do these individuals have of each other, what experiences do they have regarding cooperation and how do they perceive their responsibilities regarding filing reports on suspicion of child abuse? This investigation is based on qualitative interviews with open ended questions on the basis of an interview guide. The theoretical approach of the essay lies in the phenomenology philosophy, which revolves around the individual?s experiences and perceptions of a phenomenon.

This essay aimed to give a basis for the departement of social work in Lund in its task to recruit students from underrepresented parts of the population to the departement and to the university by presenting which social groups are underrepresentated. The research also aimed to give an explanation of how the backgrounds of the student´s have influenced them and lead them to undertake studies of social work. The main questions were: - What background do the students at the departement of social work have as seen from the variables; sex, age, national background, class, parents' educational level, society of childhood and direction of upper secondary school? - How can the background of the students at the departement of social work be explaned by the theories of Pierre Bourdieu? The research was performed with a quantative method based on a questionnaire. The data received by the questionnaire were compared with data of the general students population and of the population of Sweden at large.

Christel Rydén och Jenny Lindblom (2008). Se mig som liten är. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur tre förskollärare och tre personer inom socialtjänsten resonerar kring anmälningsplikten. Frågor vi utgått ifrån är: Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring frågan om anmälningsplikten inom förskolan följs eller ej? Vem har ansvaret för att en anmälan görs enligt våra informanter? Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vad händer efter en anmälan enligt våra informanter? Hur kan ett samarbete se ut mellan förskolan och socialtjänsten enligt tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten? Vad gäller den teoretiska delen har vi använt oss av forskning och teorier som kan kopplas samman med vår empiri.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från Socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna Socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker?s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker?s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn.