Förändringar i affärsvärlden leder till att företag idag ständigt ställs inför nya utmaningar. Samverkan mellan affärsverksamheten och IT har därför blivit en viktig aspekt inom organisationer. Företag står inför problemet att hantera sina komplexa affärsprocesser, information och infrastruktur, relaterat till att IT bör ge maximala värden för affärsprocesserna. Det för att verksamheterna ska vara med i spelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, vilket leder till en av anledningar till att företagen kommer i kontakt med Enterprise Architecture (EA). EA kan ses som en helhetsbild av organisationen och dess information, applikationer och infrastruktur.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet på arbetsmarknaden uppstår frågan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta ställning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca år 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nämligen ha en förändrad syn jämfört med äldre generationer när det gäller hur man ser på arbetets roll i livet. Företagen måste börja uppmärksamma dessa förändrade värderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen på bästa sätt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. På detta sätt vill jag utveckla och föra fram ett tankesätt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen från forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och från teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus på fritid och person framför arbete.

The purpose of this essay was to analyze the management and steering of the social welfare service. The objective was specifically to examine how the leaders approach their position as managers of the social welfare service, and also how they approach their way of steering. The social welfare service acts under political decisions, but the management interpret and transform these decisions into actions. The managers of the social welfare service are therefore important from a democratic perspective. The study was based on five qualitative interviews with two managers of the unity, two departmental managers and the head manager of the social welfare service.

Today every organization is committed to some kind of environmental scanning in order to get necessary knowledge of the world around them. The acquisition, organization and storage of information in combination with a strategic use, is today an important factor for a successful organisation in any sector of our society.In this Master thesis I have studied how an organisation such as The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) handles its information resources. I have also looked at the flow of information within the organization. The Confederation of Swedish Enterprise is Sweden?s largest business federation representing 50 member organizations and 55 000 member companies.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Problem och bakgrund: Lärarnas arbetsvillkor har förändrats med samhällets utveckling. En ökad arbetsbelastning har orsakat stor sjukfrånvaron hos lärarna det senaste decenniet. Mycket tyder på att lärarna känner sig stressade i sin vardag. De känner tidsbrist på sitt arbete på grund av ökad arbetsbelastning. Uppsatsens problem är hur lärarna klarar av de förändrade arbetsvillkoren och huruvida arbetet inverkar på fritiden.Syfte och metod: Syftet är att belysa ur ett sociologiskt perspektiv hur lärare klarar av balansen mellan arbete och fritid.

Organisationsförändring och dess effekter är något som många upplever. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförändring inom sjukvården. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid två olika avdelningar på ett sjukhus i Skåne, där verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförändring, en sammanslagning av två avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen själva önskat en sammanslagning, inte minst utifrån behovet av en ny chef. Denna önskan är enligt respondenterna, en av avdelningarnas främsta syfte till organisationsförändringen.

Background: Investors use companies? credit ratings as a base in their buy and sell decisions. Companies? credit ratings are also used as indicators of safety in the legislation. This means that credit rating agencies have an important role in the society because they communicate the company?s credit rating to investors and other actors in the society.

Den här uppsatsen behandlar arbetssituationen för telefonintervjuare på ett marknadsundersökningsföretag, de lägst stående arbetarna i ett hierarkiskt uppbyggt företag.Fokus ligger på arbetarnas reflektioner kring sin arbetssituation och på hur företaget är uppbyggt, den fysiska och sociala miljön. Ambitionen är att få en inblick i hur de anställda upplever sitt arbete samt hur arbetssituationen kan påverka dem som individer. Intresset ligger även i att nå svar på frågor som i hur pass hög grad de anställda känner att de kan påverka sin arbetssituation och hur pass delaktiga de känner sig i arbetsprocessen. Den centrala frågeställningen är: Hur ser arbetssituationen ut och varför ser den ut som den gör? Hur ser arbetarens syn på sin arbetssituation ut och hur kan arbetssituationen på företaget påverka individen?Uppsatsen är kvalitativ till sin natur.

The purpose of this study was to examine how young managers (26-32 years old) in municipal old-age care organizations, in Skåne and Blekinge, experience their professional roles as managers in relation to their age. One of the questions asked in this study was whether managers experienced that their age affected their managerial position, and in that case, how? In order to investigate this, a qualitative method was used, including interviews and observations. Seven interviews with young managers were conducted. My approach in the working process was influenced by Grounded theory as defined by Glaser and Strauss (1968).

Syftet med uppsatsen är att belysa invandrade akademikers svårigheter på den svenska arbetsmarknaden och empirin består av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. Frågeställningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut på den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag använder mig av empirin som består av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen är Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen är statistik från integrationsverket som visar på att sysselsättningsgraden för inrikes födda ligger på 75 % medan den för utrikes födda ligger på 59 %. Statistiken visar även att invandrare, även de med akademisk utbildning, ofta hänvisas till vissa branscher, som industri och vårdyrken, och även till lågbetalda arbeten.