Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrågor: Finns det någon specialpedagogisk skolutveckling på de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i så fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det något samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i så fall? Teori: Uppsatsen tar utgång i rationalistisk organisationsteori som till skillnad från naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bättre förstå skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling användes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.

AbstractDetta arbete är en fallstudie på Lund's kommun och det som skedde där under nittiotalet. Huvudfoku's ligger på två kommunreformer som innebar kommundelsnämnderna's införande och avskaffande. Vår frågeställning har varit; Vilka förändringar har Lund's kommun gått igenom? Och; Hur kan man förstå dessa förändringar? Teorin består av flera olika vinklar där man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's på kulturperspektivet har använt's.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen för gärningsmännen i gruppvåldtäkter, som begås i Sverige av män mot kvinnor. Problemet som ville undersökas var om det finns några skillnader mellan gruppvåldtäktsmännen i orsaken till deras deltagande i våldtäkten. Få forskare har tidigare studerat skillnader mellan gruppvåldtäktsmännen. Dessutom var avsikten att ta reda på om de är i behov av olika behandling. Eventuella skillnader önskades förklaras utifrån psykodynamisk och sociologisk teori.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

This is a study about a company in Norrköping, called Stadium AB, and its first steps into the global market. We have studied how the conditions of the company have changed during their expansion. This study is not written from the viewpoint of business economics, it is rather a study from a cultural and social studies perspective. The study deals with subjects such as the globalization of society, organizational theories and leadership. The empiric material consists of Stadium?s staff magazine Tracks, the company?s swedish homepage on the Internet and an interview with Sussi Calås-Jonsson, Chief of the Department of Information at Stadium AB.

Jag vill med denna uppsats belysa frågan om man i Sverige bör införa en allmän skyldighet att hjälpa nödställda. Syftet är att undersöka vilken betydelse en sådan så kallad civilkuragelag skulle kunna få för samhällsmoralen. Genom att använda mig av relevant samhällsvetenskaplig teori om bland annat medmänsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sätta frågan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att få deras perspektiv på frågan. Frågan har jag sedan analyserat utifrån deras svar och utifrån de teorier och den tidigare forskning jag använt mig av.

Denna studie fokuserar på arbetssituationen för kommunens handläggare i samband med organisationsförändringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frågeställningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförändringar i förhållande till reformen.Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört intervjuer med handläggare inom området. För att analysera materialet har vi använt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv på organisationsförändringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för våra informanter varierar beroende på olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhållningssätt till förändringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att påverka i samband med förändringen. Slutsatsen är att även om man generellt är positivt inställd till målet för reformen så är man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen går förlorad.

I en tid då allt fler röster höjs angående FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. Utifrån den pågående konflikten på Cypern och kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrån ett systemperspektiv och dels på medlingsnivå. De valda konflikterna grundar sig i liknande frågor om nationell identitet, etnicitet och gränsdragning. För att täcka flera problemområden använder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkända medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN är i behov av reformer som stärker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, då rådande omständigheter gör FN beroende av stöd från andra aktörer och egna medlemsländer..

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Bakgrund: Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt.Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.Metod: Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.Resultat: Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden..