En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistånd i Individ och familjeomsorgen på två av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, två 1:e socialsekreterare och två enhetschefer. Alla våra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis från de två socialkontor med mest liknande sammansättning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrån socialsekreterarnas synvinkel men också utifrån enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frågeställningar har används;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som används är human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman där alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

Title: Development and continuity: A new institutional case study of a Danish public library in changeAbstract: The purpose of this master's thesis is to discuss and analyse the relationship between the traditional core values belonging to the institution of the public library, and the development work that takes place at the institution. The thesis also investigates the relationships that influence the development work.By investigating a library that is considered progressive in its development work, our purpose is also to unveil alternative values that compete with the traditional core values. By illustrating the perception among seven staff members and the director at Aarhus Public Libraries, we want to illuminate the terms for development among public libraries. In addition to our interviews, an activity plan is studied.We base our study on new institutional theory which focuses on norms and values in an organisation. This focus helps us to understand the development work from a comprehensive view.Our study shows that the development work at Aarhus Public Libraries is taking place in a complex environment that consists of several different actors and different interpretationsof the traditional core values of public libraries.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

Huvudtes: Hur kan det komma sig att de flesta företag inom besöksnäringen väljer att rekrytera internt?Frågeställning: Inom besöksnäringen är den externa rekryteringen av chefspositioner begränsad: - Varför föredrar företagen inom besöksnäringen att rekrytera internt?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och i vilken utsträckning företag i besöksnäringen rekryterar. Vi vill även belysa hur denna process går till och vilka faktorer som avgör hur företagen väljer att rekrytera.Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen har vi gjort litteraturstudier inom rekryteringsbranschen, personalhantering, organisation och ledarskap. För att få en bredd förståelse för hur det fungerar och ser ut i besöksnäringen började vi vårt uppsatsarbete med att göra en förstudie med företag från branschen. Vidare har vi utfört en fallstudie på Hotell & Reseverket för att få djupare förståelse för hur rekrytering processen kan se ut.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Ytmonteringsavsnittet är en av de första länkarna i Flextronics Västerås Operations produktionskedja för kretskort. Det är relativt oflexibelt vad gäller kapacitetsanpassning inom en tidshorisont kortare än tre månader. Ledningen för ytmonteringsavsnittet har på grund av variationer i kundernas efterfrågan och störningar i materialtillförseln svårt att anpassa ytmonteringsavsnittets produktionskapacitet. Syftet med examensarbetet är att skapa en hållbar simuleringsmodell för kapacitetsplanering av verkstadens ytmonteringsavsnitt. Genom att kunna simulera det framtida kapacitetsbehovet ska ledningen förbättra planeringen av ytmonteringsavsnittets resurser.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer används som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC är en benämning för en metod som kan användas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mäta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats från Tyskland, via England och USA och användes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrättelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC Skåne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt Försäkringskassan.

Förändringar tenderar att ställa individer inför olika frågeställningar vilka kan uttrycka sig på olika sätt beroende på vilka möjligheter individen har att delta i förändringen.Uppsatsens grundläggande intresseområde är att belysa hur de olika aktörerna utifrån plats i organisationen, enhetschefer och baspersonal upplever den förändring de ställs inför i och med införandet av kundval. Syftet är att beskriva hur enhetschefer och baspersonal inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun upplever förändringen som kundval innebär, och om deras upplevelser stämmer överens med varandra och om de skiljer sig åt. Vår huvudfråga som vi vill ha besvarad är: hur upplevs förändring i en offentlig verksamhet vid införandet av kundval? Våra underfrågor är: hur upplever baspersonalen denna förändring samt hur upplever enhetscheferna denna förändring?Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då styrkan med denna är att den ser till helheten och försöker beskriva individens subjektiva upplevelse av ett fenomen Som teoretisk ram för undersökningen har vi använt oss av ett interaktionistiskt perspektiv samt organisationsteori.Vårt resultat pekar på är att det finns skillnader i hur informanterna upplever den förändring kundval innebär. En stor betydelse för detta är yrkesroll och position i organisationen.

Our purpose with this master thesis is to look at school libraries in two separate municipal contexts and with the help of case studies try to reach understanding of how the municipal organisation in general influences and co-operates with day to day reality. In order to achieve this objective we have posed the following questions: What importance are school libraries given in relation to questions of overall management and goals in the greater organisation? How are resources distributed and management allocated in the two cases? How are the various school libraries in the two municipalities organised when it comes to workload, employee role assumption and teamwork? In the section dealing with theory and previous research we present the theoretical viewpoint and the literature of importance for our subject. This includes a short history, reports and laws, and also some research and theory on school library organisation. Our method has been to study the circumstances in two separate municipalities, Varberg and Växjö.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar.

ÅDT-uppdraget tillhör Väg & Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor.Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt.Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.