Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut.

The purpose of the study is to describe how financial management functions within the individual and family care services in three mid-sized municipalities.27 interviews with managers and key personnel at three management levels in Örebro, Växjö and Jönkö-ping were conducted using a descriptive approach and qualitative method. In addition governing docu-ments and delineations in regards to these municipalities have been studied.The combined findings show that all municipalities have separate visions and control systems/models for their municipality with focus on management by objectives and politically determined goals, which in-clude economical measurements and requirements for the departments. Moreover, are also tracking sys-tems, which are described as following up on the results thru indicators and/or measurable goals. The municipalities utilize framework financials and budget processing on a high level and its timings appears similar in each municipality.Additionally the study has shown that there is a desire and aspiration to implement central economic goals in all three municipalities. The interviewees describe how they use their leadership to anchor, follow up and create participation in economic objectives and results thru instrumental and institutional leadership.

Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält.Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår.

It appears from today's debate about the quality of social work and addiction treatment that largely focuses on the impact of recent various interventions in the hope of being able to alter social work's role in society and also the organizational structure. The debate points to a part of the 1970s social welfare debate. Today's aspirations to establish an evidence-based practice can hardly be expected to solve the social services basic dilemmas is that it always have to do something, despite the many times you cannot get clear instructions on which funds should be used by law or science. Even if you follow the rules and practices based on scientific studies should the importance of various key initiatives to remedy deficiencies in social service work with addicts in large part depend on how, in these initiatives define the term "evidence-based practice" and what steps will be indicated for to develop practice. My starting point was to explore how evidence-based social work in connection with medication-assisted treatment for opiate addiction look, which evidence-based interventions Social Services currently uses in connection with medication-assisted treatment for opiate addiction, as well as how to work with it in the ordinary course of business. The study showed that social services have become better at using these methods in recent years and that today there are more tools available than before.

I detta examensarbete undersöks frågeställningen hur och varför det motbjudande gestaltas i samtidskonsten. I gestaltningen prövas frågeställningen. Den består av en installation i ett svart målat rum i Vita Havet på Konstfack, som genom att fokusera på kroppsrester och rening gestaltar det motbjudande genom att kontextualisera det. Gestaltningen är beroende av en sinnlig läsning där lukt och ljud blir betydelsebärande. De material som används i installationen är jord, flytande kroppsrester, vatten färgat av svagt jodluktande kaliumpergamanat. Ett från början ursprungligt vitt badkar med badkarsplast som ska skydda emaljen från missfärgning.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare.

Denna studie beskriver en ung flickas utveckling i Agnes von Krusenstjernas roman "Fattigadel del 1" (1935) samt Moa Martinsons roman "Mor gifter sig" (1936) med särskilt beaktande av den sociologiska och psykoanalytiska teorin och dess betydelse för den uppväxande flickans identifikationsprocess och hur den kommer till uttryck i respektive verk. I denna del av arbetet har jag tagit hjälp av sociologen och psykoanalytikern Nancy Chodorows teorier vilka utgår från den gren av den feministiska psykoanalytiska teorin vilken benämns objektrelationsteorin. Studien visar att relationen mellan mor och dotter är fundamental för en flickas utveckling till kvinna. Den är navet kring vilket identifikationsprocessen utvecklas och om det finns en konflikt i relationen söker den uppväxande flickan stöd hos andra förebilder i sin omgivning eftersom den viktigta kontakten med modern saknas. Det ser vi tydliga exempel på i både "Fattigadel del 1" där Viveka von Lagercrona i första hand tyr sig till sin far för bekräftelse och ömhet och även till sin lärarinna där hon finner en ny förebild.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vänskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i ämnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i ämnet. Uppsatsen besvarar frågeställningen: Vad är och innebär vänskap för de kvinnor som ingått i denna studie? Förändras vänskap med tiden, i så fall varför och vad påverkas förändringen utav? Vad speglar vänskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger på en kvalitativ forskningsmetod där urvalet baserats på en grupp kvinnor över 30 år i syfte att just denna åldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förväntades ha en stor erfarenhet i ämnet. Denna studie visar att vänskapen är ett behov som hela tiden är i förändring beroende på de behov som uppkommer hos en individ.

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och människa?, ?Musik och hälsa? och ?Musik i skola?.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-verbal expressions.

The aim of this study was to describe and analyse the constructions andinterplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkersand residents in a nursing home. To explore this from a qualitativeeveryday life?s approach, material was collected through participating observations,interviews, and informal conversation with careworkers and residents.The result points out that historical patterns of gender and caring relatedto this context still matter and affect both careworkers and residents. Forexample, female careworkers talked about the concept of caring as a genuinefemale experience, while male careworkers, who were in a minority, insteadtalked about caring in more gender-neutral words. The result also indicatesthat a larger number of male careworkers not necessarily leads to a highergrade of gender equality.