Sökresultat:
1789 Uppsatser om Sociokulturellt synsätt - Sida 17 av 120
Slopandet av revisionsplikten : Redovisningskonsulternas syn pÄ det föreslagna undantaget
Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..
Hela svenskan : Integrering inom svenskÀmnet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en funktionell svenskundervisning dÀr undervisning om sprÄkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger pÄ undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, sÄsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar pÄ ett samhÀlleligt plan. Centrala begrepp Àr dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande sprÄkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk Àmnessyn och text som socialt beteende. SÄvÀl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, sÀrskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare Är och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lÀrare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen vÀrderas högt av lÀrare och elever, och lÀrarna menar att alla kategorier av elever tjÀnar pÄ denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.
Vi mÄste kÀnna vÄr publik vÀl för att kunna göra ett bra program: ett examensarbete om förutsÀttningar för att fÄ idéer sÄlda till lokalradion
Det hÀr Àr en undersökning som berör förutsÀttningar att fÄ en idé eller produktion sÄld till Sveriges Radios lokalradiostationer. ForskningsfrÄgan Àr: vilka förutsÀttningar krÀvs för att fÄ sin produktion eller idé sÄld till en av Sveriges Radios lokalradiostationer? Uppsatsen Àmnar inte förklara hur man som radioproducent ska gÄ till vÀga för att sÀlja in en idé, utan den ger en bredare bild av lokalradion, sÄ man som radioproducent fÄr en förstÄelse för vad stationerna kan tÀnkas vilja ha. Uppsatser utgÄr ifrÄn tre teoretiska begrepp: genre, radiosprÄk och tilltal. I min analys syns det framförallt en klar utveckling kring radiosprÄket..
NyanlÀnda elever. LÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elevers lÀrande och utveckling av lÀs- och skrivförmÄga
Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.
Fem lÀrares arbete med lÀsförstÄelse i förskoleklass och skolÄr 1 till 3
Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen.
Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.
?Vissa gÄr pÄ det men jag tror inte pÄ det? : En kvalitativ undersökning av hur elever pÄ Fordons-, Bygg- och Teknikprogrammet löser en skrivuppgift i det nationella provet i Svenska B
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar pÄ Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat pÄ följande tre frÄgestÀllningar: 1.) Vad för Àmne skriver pojkarna om, hur bygger de Àmnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds lÀsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstÄende sÀga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstÄr i?Ur ett material av 28 elevlösningar frÄn det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har dÀrefter analyserats utifrÄn tvÄ aspekter: ÀmnesinnehÄll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har anvÀnt mig av bygger pÄ dels HÀgerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn pÄ verbens funktion.
SÄng i jazzgenren pÄ gymnasienivÄ : En intervjustudie av fyra sÄngpedagogers syn pÄ undervisning och arbetssÀtt inom genreomrÄdet jazz
Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.
Bilder av jÀmstÀlldhet? : En kvantitativ bildanalys av fem lÀroböcker i franska
Trots epitetet ?ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jÀmstÀlldhet, visar forskning av lÀromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av mÀn jÀmfört med kvinnor i innehÄllet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av lÀromedelsgranskning framförallt av lÀroböcker för moderna sprÄk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och mÀn pÄ bilder i fem lÀroböcker konstruerade för första Ärets studier i franska pÄ högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr syftet Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀlls pÄ bilderna i materialet. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ mÀns och kvinnors representation gÀllande synlighet, yrken och fÀrger samt pÄ hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.
Upplevelser av att leva med kronisk smÀrta
Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr vanligt hos vuxna i Sverige och besvÀren ökar med stigande Älder. I Sverige berÀknas de samhÀllsekonomiska kostnaderna för kronisk smÀrta till cirka 87,5 miljarder kronor Är 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smÀrta. Metod: En allmÀn litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehÄllsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förÀndrad sjÀlvkÀnsla, BegrÀnsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smÀrtan samt Framtidssyn.
Ăvervakning av snöskotertrafiken
AnvÀndandet av terrÀngskoter har alltmer blivit ett nöje och ett sÀtt att umgÄs med vÀnner. Flertalet anvÀnder terrÀngskotern pÄ ett bra sÀtt men det finns alltid undantag och de hörs och syns vÀldigt vÀl. I takt med att fler skaffar terrÀngskoter ökar ocksÄ olyckorna. De flesta olyckor intrÀffar kvÀllstid under helger perioden mars-april. Av de omkomna förarna var 68 % alkoholpÄverkade med en genomsnittlig alkoholkoncentration pÄ 1,7 promille.
Kommunikation och samspel
Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ:
? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen?
? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende?
För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.
Artefakter vid en MR-undersökning
En artefakt Àr en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i
objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet
till exempel pÄ grund av förÀndringar, tekniska fel i magnetkamerans
utrustning. De kan Àven vara pÄverkade av patientens normala rörelser,
sÄsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mÀngd olika typer av
artefakter. Patientrörelse Àr det största fysiska effekten som orsakar
artefakter som oftast Àr relaterat till ofrivilliga rörelser som till
exempel andning och hjÀrtpulsation.
En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium
Syfte:
Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning.
Teori:
Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet.
Metod:
Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.
Syns man inte, finns man inte? : GANT Swedens hantering av image och relationer via Instagram och Pinterest
SammanfattningTitel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer viaInstagram och Pinterest.Examinationsdatum: 2014-01-07Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations ochinformation, 15 högskolepoĂ€ng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- ochkommunikationsvetenskap, 30 högskolepoĂ€ng (30 ECTS).Författare: Linda WĂ€ngborgHandledare: Jonas JonssonExaminator: Christian ChristensenNyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering,kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, PinterestSyfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade anvĂ€ndandet av fotobloggar, somInstagram och Pinterest, har pĂ„verkat GANT Swedens hantering av image och relationer.Teori: Den teoretiska modell som har anvĂ€nts under skrivandets gĂ„ng Ă€r baserad pĂ„ tidigareforskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering ochrelationshantering, dĂ€r frĂ€mst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Ă
ke Larsson medflera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarigKarolina Skande har genomförts och Àven intervjuer med tvÄ fokusgrupper, vilka tillsammansutgör min primÀra data. SekundÀrdatan utgörs frÀmst av information som har inhÀmtats frÄnGANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt.Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primÀra och sekundÀra datan dÀr jaghar fÄtt kunskap om GANT Swedens och deras mÄlgruppers syner pÄ hur fotobloggar somInstagram och Pinterest pÄverkar hanteringen av image och relationer hos GANT.Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragitmed Àndrade förutsÀttningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har Àndratform dÀr de traditionella trendsÀttarna har fÄtt ge plats Ät potentiella kunders ökade inflytande.Idag tenderar kunderna att agera som sÀljare Ät företagen vilket gör att kundrelationer blir alltviktigare inom imagehantering..
JÀmstÀlld samhÀllsplanering - en möjlighet för Stockholm? : En studie om framvÀxten av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden
MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.