Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mÄl och ÄtgÀrder som finns i de ÄtgÀrdsprogram som Àr upprÀttade för elever med brister i lÀsförstÄelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande.Teori och metod:Studiens kunskapsansats Àr diskursanalys. Diskursanalys innebÀr att man studerar samhÀllsfenomen dÀr sprÄket stÄr i fokus och dÀr sprÄket inte bara Äterger verkligheten, utan Àven formar den. I studien Àr det texten i ett antal ÄtgÀrdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg anvÀnds tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebÀr att text och tal studeras i syfte att se hur de anvÀnds i olika sammanhang.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ. Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Syfte:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetna elever i Är 5 och 6 Àr om sin egen lÀrprocess och deras uppfattningar om hur de lÀr, samt hur lÀrarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lÀrprocessen synlig för eleverna. FrÄgestÀllningar: Hur medveten Àr eleven om sin lÀrprocess? Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgÄr frÄn tre infallsvinklar. Det Àr Vygotskijs syn pÄ lÀrande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet dÀr pedagogens uppgift Àr att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven fÄr, desto högre kvalitet i lÀrandet.

Inledning MÄlet "en skola för alla", kÀnns i mÄnga avseenden avlÀgset. Om mÄlet verkligen Àr att skapa en skola dÀr "alla" fÄr delta helt och fullt utifrÄn sina förutsÀttningar krÀvs det att alla som arbetar i skolan fÄr det stöd och skaffar sig den kompetens som krÀvs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. UtifrÄn egna erfarenheter som lÀrare och specialpedagog i grundskolan och i sÀrskolan har jag frÄgat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förÀndras under de tvÄ terminer som handledningen pÄgÄr. Syfte Studiens syfte Àr att följa och dokumentera en handledningsprocess, dÀr pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan mellan de bÄda skolformerna.

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik Àr relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framvÀxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framvÀxt har omfattat forskning om lÀrande, undervisning, lÀroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken Àr tvÀrvetenskapliga omrÄden som relaterar till mÄnga andra discipliner dÀr i finns dess styrka. De tar emot idéer frÄn andra discipliner men dÀr finns ocksÄ dess svaghet, för influenser frÄn olika discipliner har ibland gjort det svÄrt att sÀtt grÀnsen för vad den didaktiska forskningen omfattar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad man studerar nÀr man studerar lÀrande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen.

Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

I dagens samhÀlle ökar internetanvÀndningen stÀndigt och likasÄ gör nÀthatet. De som krÀnker andra personer över nÀtet anonymt kallas för troll och oftast fÄr det ingen konsekvens. Polisen kan inget göra dÄ det inte finns nÄgon tydlig lagstiftning kring nÀthat och de som faller offer för nÀthatet fÄr ta hand om det sjÀlva. Syftet med studien Àr sÄledes Àr att undersöka vad individer som upplevt sig blivit utsatta för nÄgon typ av krÀnkning pÄ nÀtet har tagit för lÀrdom frÄn hÀndelsen samt att undersöka om krÀnkningar pÄ nÀtet har pÄverkat individens vÀlmÄende. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide pÄ sju informanter.

MÄnga skolor inför allt mer undervisningshjÀlpmedel baserade pÄ informationsteknik trots att det finns mycket fÄ empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. IstÀllet prÀglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns mÄnga fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter pÄ undervisningen. Den hÀr uppsatsen huvudsyfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenskundervisningen har förÀndrats sedan införandet av 1-1.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.

The project of this thesis is to illuminate the teacher perspective on study visits by examining how six religion teachers relate to the study visit method in high school religious education. The research object of the thesis is to investigate whether teachers believe there are viable didactic possibilities and challenges associated with the study visit concept in education, and to define them if present. The results show that the main didactic advantage, as perceived by the teachers participating in this study, lies in the meeting the study visit enables. A meeting may lead to increased insight and understanding of other people?s way of thinking, conceiving and believing.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.