Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka hur personal inom tvÄ elevhÀlsoteam resonerar kring elever och verksamhet i sÀrskilda undervisningsgrupper. Centrala frÄgestÀllningar för studien Àr;? Hur beskrivs elever som gÄr i den sÀrskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den sÀrskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssÀtt och mÄl uttalar elevhÀlsoteamen för verksamheten i den sÀrskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhÀlsoteamen arbetet med Äterinskolningsprocessen?Teori: UtgÄngspunkt för analysen av elevhÀlsoteamets resonemang Àr ett sociokulturellt perspektiv pÄ kommunikation och samspel, lÀrande och utveckling. Jag har undersökt elevhÀlsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, vÀrderingar och vilken syn pÄ lÀrandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

BÄde frÄn politiskt och akademiskt hÄll betonas betydelsen av matematiskt partikulÀrsprÄk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur förskolelÀrare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lÀrare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fÀltanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

PensionsomrÄdet upplevs av mÄnga som svÄrt och jobbigt att sÀtta sig in i. Framtida pension bestÄr av de olika delarna allmÀn pension, tjÀnstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat pÄ arbetsplats och intjÀnande. Studiens fokus Àr tjÀnstepension och den grupp som har möjlighet att vÀlja en alternativ pensionslösning. Studien Àr undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn pÄ mötet mellan en medarbetare och en försÀkringsförmedlare. Mötet Àmnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjÀnstepension och tjÀnstepensionsbeslut.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.