Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Denna studie avser att genom nÄgra observationer utförda pÄ en förskola resonera kring vad som hÀnder i leken, vad rolleken bestÄr av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör Àven för vad litteratur och förskolans lÀroplan sÀger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrÄn lÀroplanen, centrala begrepp utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt nÄgra vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns nÄgra faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrÄn observationer som Àr utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, sjÀlvkÀnsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som gÄr i lÄg- mellan- och högstadiet pÄ tvÄ olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. En kort historisk tillbakablick över lÀrarrollen tillför förstÄelse för hur den sett ut genom tiderna. LitteraturgenomgÄngen behandlar olika delar av lÀrarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi pÄ hur olika teoretiker ser pÄ barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syfte: Vi vill ta reda pÄ om det verkligen gÄr att möta de olika lÀrstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bÀttre om de fÄr arbeta lÀrstilsinriktat. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlÀrare med skolsvÄrigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgÄr frÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmodell.Teori: VÄr forskning bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lÀrare och elev utgör grunden för att arbeta med lÀrstilar och samspel och kommunikation Àr tvÄ honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. SÀljö poÀngterar miljöns betydelse för inlÀrning vilket vi ocksÄ fokuserar pÄ i vÄr studie. Vi beskriver Gardners framgÄngsrika forskning som bygger pÄ olika intelligenser.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka vilken betydelse lÀrarenhar för elevens motivation till lÀrande i skolan. Fokus i studien ligger pÄ att se hurmotivation frÄn lÀrare kan pÄverka elevers instÀllning till skolarbetet och skolan, menocksÄ vilka olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av för att motivera elever. StudienÀr gjord utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lÀraren Àr en av flerakÀllor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lÀrare och elev kan vara betydelsefull för elevens instÀllning till skolarbetet.LÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lÀrare framkommit som ett ofta anvÀnd och effektiv metod..

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmĂ„ner. De arbetar med olika former av friskvĂ„rd, dels företagshĂ€lsovĂ„rd och arbetsmiljö men Ă€ven friskvĂ„rdsbidrag, massage och olika hĂ€lsoundersökningar samt tester. Företagets vision Ă€r att ovanstĂ„ende satsningar ska frĂ€mja personalens hĂ€lsa men menar att de anvĂ€nds i liten utstrĂ€ckning. Syftet med studien var att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anstĂ€lldas anvĂ€ndande av friskvĂ„rdsförmĂ„ner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hĂ€lsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities.The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum.As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey.The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu.The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students?ambitions and career choices..

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga huruvida formativ bedömning och feedback anvÀnds och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes pÄ tvÄ olika skolor, bÄda belÀgna i södra Sverige, dÀr vi intervjuade lÀrare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslÀrarna samt att de anvÀnder olika hjÀlpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar ocksÄ att den feedback som ges till eleverna Àr ofta direkt och positiv men utan framÄtsyftande information.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, fÄ en överblick, samt större förstÄelse för min egen lÀrandeprocess i a prima vista-spel. I bakgrundskapitlet beskrivs nÄgra metoder och strategier för att utveckla a vista-spel, samt tankesÀtt kring a vista-spel i dagens musiksamhÀlle. För att observera min övning i a vista-spel, anvÀndes videoinspelningar, loggbok samt sjÀlvobservation. I övningen anvÀndes pedagogiska a vista-trÀningsböcker samt visböcker, med blandad repertoar. Resultatet visade att anvÀndning av redskap sÄsom; metronom, trÀningsböcker, kropp, samt noter ledde övningen framÄt.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.