I denna studie fokuserar vi pÄ hur lÀrare kan öka inlÀrningen för elever med ett andrasprÄk. Studien Àr huvudsakligen indelad i tvÄ delar, dÀr den innehÄllsliga och metodlogiska delen ingÄr. OmfÄnget pÄ studien Àr tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet med sÀrskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. VÄra frÄgestÀllningar rör vilka som Àr involverade i mobbning och vad som karaktÀriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie bÄde traditionell mobbning och internetmobbning. I vÄrt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier pÄ omrÄdet har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktÀriserar en mobbare, vad som kÀnnetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text Àr det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vÄr diskussion.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

Syftet med denna studie Àr att studera lÀrares berÀttelser om anvÀndningen av digitala lÀromedel i undervisningen. ?Det Àr sjÀlvklart att vi anvÀnder oss av digitala lÀromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick frÄn en lÀrare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vÄr undersökning.

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskolan och pedagogers syn pÄ den reviderade Lpfö98. VÄr problemstÀllning handlar om att fÄ en ökad förstÄelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strÀvansmÄlen kontra den fria leken, dÀr barnen fÄr utforska sig sjÀlva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur pedagogerna förhÄller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strÀvansmÄlen i verksamheten. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vÄrt arbete. Vi fick möta sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor.

Syftet med min studie Àr att fÄ en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus pÄ bildlÀrare och bildlÀrares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller krÀnkande. Denna studie har varit en ingÄng till att fÄ svar pÄ mina funderingar. Jag har med hjÀlp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlÀrare kring provokativa elev- och samhÀllsbilder. Resultatet visar att samhÀllsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen Àn elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara sÄ för att det kan vara lÀttare att distansera sig frÄn samhÀllets provokativa bilder Àn elevbilder.

Uppsatsen belyser förhÄllningssÀtt till kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel hos skolpersonal i sÀrskolan och gymnasiesÀrskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkÀt. Analyser av resultatet Àr gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen Àr i huvudsak fÀrgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjÀlpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhÄllningssÀtt till funktionshinder och samhÀllsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till sÀrskola och gymnasiesÀrskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel som leder in i frÄgan om bedömning av förmÄgor inför anpassningar.Materialet frÄn webbenkÀten visar pÄ ett relativt godtyckligt bruk bÄde vad gÀller kognitiva och kom-munikativa hjÀlpmedel hos skolpersonalen.

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer med sex  förskollÀrare frÄn tre olika förskolor samt tre observationer pÄ var och en av förskolorna dÀr intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar vilka innefattar vilket vÀrde förskollÀrare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser pÄ sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhÄllningssÀtt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan Àr att den Àr vÀrdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehÄller grundlÀggande matematik som rumsuppfattning, jÀmförelser och geometriska figurer.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur Àmnesintegrering i musik och svenska pÄverkar lÀrande och lÀrandemiljöer, samt musiklÀrares uppfattningar om hur detta kan frÀmja elevers lÀrandeprocesser i grundskolans yngre Äldrar.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ att begreppsliggöra sprÄket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklÀrare, samt en djupintervju med en forskare inom Àmnet. En fenomenografisk analys har anvÀnts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta Àmnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat pÄvisar att det finns mÄnga frÀmjande egenskaper i detta arbetssÀtt för sprÄkliga och musikaliska lÀrprocesser, dÄ sprÄk och musik ingÄr i ett odelat samspel. Detta försvÄras dock av rÄdande Àmneshierarki..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive frÀmja fysisk aktivitet. Följande frÄgestÀllningar utgÄr studien ifrÄn: Hur uppfattar lÀrarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser anvÀnder lÀrarna för att frÀmja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lÀrarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgÄr frÄn sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lÀrare inom idrott och hÀlsa verksamma pÄ gymnasiesÀrskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in pÄ diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats frÄn tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, pÄ varför studenter vÀljer att lÀsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik pÄ C-nivÄ och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestÄende av en genomgÄng av tidigare forskning samt litteratur i Àmnet, dels vad gÀller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lÀrsamhÀllet idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats dÀr studenterna fÄtt besvara en elektronisk enkÀt via nÀtet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att lÀsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs Àr kvinnor, 30 Är eller Àldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar Àven att kursdeltagarna Àr nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.