Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

En individs prenatala testosteronhalter kan mÀtas genom att ta fram ett relationstal mellan lÀngden pÄ pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmÄga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. TvÄ hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermÀtningar och provresultat i matematik.

I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lÀrare i tvÄ olika gymnasiesÀrskolor i Sverige. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lÀrarna.? Vad Àr syftet och mÄlen med aktuella undervisningen enligt lÀrarna?Teori: Som utgÄngspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsinriktad perspektiv anvÀnts. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) Àr mÀnniskan skapare av sprÄkliga verktyg. Kommunikation och lÀrande Àr centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska anvÀndas som ett verktyg i förskolan för att utvÀrdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade lÀroplanen för förskolan. Syftet Àr att se hur förskollÀrare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet Àr ocksÄ att se vilka möjligheter och svÄrigheter förskollÀrare ser nÀr de arbetar med dokumentation.

Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.

Vi valde att utforma skisser pÄ en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vÄrdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi Àven öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjÀlpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns nÄgot behov av en applikation i denna bemÀrkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vÄr produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan mÀnniskor.UtvÀrderingen pÄ applikationsskisserna pÄvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbÀttrade funktioner för att göra produkten sÄ eftertraktad som möjligt..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Vi har gjort en empirisk studie och vĂ„rt syfte har varit att undersöka lĂ€rares syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram som ett verktyg för elevers lĂ€rande i grundskolans senare Ă„r. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVĂ„ra slutsatser med denna undersökning Ă€r att lĂ€rarna anser att Ă„tgĂ€rdsprogram Ă€r ett nödvĂ€ndigt dokument mer Ă€n ett anvĂ€ndbart verktyg för dem sjĂ€lva. ÅtgĂ€rdsprogrammen ses som ett nödvĂ€ndigt dokument för vĂ„rdnadshavarna mer Ă€nVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lĂ€rare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans stĂ€ndigt behöver reflektera över Ă„tgĂ€rdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lĂ€rande. Det.