Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Vår studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmänhet. Vi har även valt att belysa några förskolebarns tankar kring detta ämne. Vårt arbete kännetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vårt resultat utifrån ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. Vår studie inleds med en litteraturgenomgång som ligger som grund för vårt arbete. Vi har valt att använda intervjuer och observationer som metod i vår kvalitativa studie.

Syftet med studien var att undersöka det lärande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lärandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att få ökad förståelse av lärandet i fritidsverksamheten sökte vi svar på frågorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna på fritidshemmet att de lär sig under sin vistelse där? 2. Hur uppfattar eleverna att det lärande som sker i fritidshemmet går till? 3.

Uppsatsen tar upp frågor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som är fokus i denna studie är frågan hur eleverna i sin fria forskning väljer ämne och tillvägagångssätt i sitt forskningsarbete. I studien anläggs ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lärande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en åldersintegrerad klass i grundskolans år F-5.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

The aim of this Master thesis is, from a sociocultural perspective, to investigate the views the teaching librarians at Södertörn University Library (SHB) have on learning, information literacy, and their own pedagogical role, and how their views affect user education and their ideas about the future of user education.The research questions used were: How do the teaching librarians view learning? How is this view reflected in their work with user education? How do the teaching librarians envisage user education in the future, and how do they work to reach that goal?Five semi-structured interviews were conducted with the teaching librarians at SHB. The interviews were then analysed using qualitative content analysis.The results of the study show that the teaching librarians at SHB share a sociocultural view on learning, and take a communicative oriented approach to user education. They believe that communication and interaction support learning, and in the classroom they stimulate discussions both between librarian and student, and between the students themselves. In the future, they hope for improved collaboration between librarians and academic staff, and that user education will become a natural element of the curriculum..

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer på en mångkulturell förskola med två medverkande förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna 1½- 3 år har mina frågeställningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie är att musik i någon form används varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sången är den aktivitet som framträder starkast. Resultaten visar att pedagogerna använder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppsspråk och språk.

Vårt examensarbete behandlar lärande och grupprocesser, vi ville ta reda på vilken faktor som påverkar lärandet i grupp. Det lärande som framförallt behandlas är när elever lär av varandra, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vår analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lärande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter två olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i våra arbetsgrupper har filmats och sedan jämförts med varandra.

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan agerar när barnen använder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig på fyra observationstillfällen på två olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar på dessa två förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna väljer att vara närvarande eller frånvarande när barnen använder datorn och vad det är som ligger till grund för de val de gör. Vissa gånger är det ett medvetet val medan andra gånger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrän efteråt. Oavsett hur pedagogerna väljer att agera är de helt överrens om att pedagogen borde vara närvarande för att kunna hjälpa barnen när det behövs.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet.