BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mål som medför att lärare bör använda undervisningsmetoder där elever får möjlighet att samarbeta och lära tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever påverkar lärande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lärarna. SYFTE: Syftet var att ta reda på hur matematik/NO-lärare beskriver och resonerar kring elevers samlärande i undervisningssammanhang, på grundskolans senare år (år 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lärare med olika bakgrund som jobbar på två olika skolor för att ta reda på deras beskrivning och resonemang om samlärande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO beträffande samlärande.

Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om vuxnas lärande av matematik och att förstå vikten av vändpunkter i lärande av matematik. I detta arbete har berättelser från 29 studerande på två folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett Sociokulturellt perspektiv. Många av de 29 som studerar på allmän linje på två folkhögskolor har ett problematiskt förhållande till lärande av matematik. Många beskriver att de hade bekymmer med matematiklärande redan under grundskolans första år, för vissa leder dessa bekymmer till ohälsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vändpunkter när det gäller lärande av matematik, då ett gammalt mönster kan brytas. Några orsaker till vändpunkter som nämns i berättelserna är: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning från behandlingshem och klok lärare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlärningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om Sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

Syftet med den genomförda studien var att beskriva och analysera hur lärare och elever menar att metoden ?Att skriva sig till läsning, via dator? påverkar skriv- och läsinlärning utifrån ett Sociokulturellt perspektiv, samt att beskriva vad eleverna har för uppfattning om att skriva och läsa. Metoden innebär att eleverna lär sig skriva och läsa via dator. I undersökningen ingick fyra lärare som arbetar i F-3 samt åtta elever från dessa åldersgrupper, som alla jobbar med denna metod. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera deras uppfattningar.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas måluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden är lång vid förändringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gällande dokumentationens utformande och innehåll. Detta kan ha fått en betydande roll gällande lärarnas uppfattningar av dokumentets syfte och användning, nämligen att fler elever ska nå de nationella målen. Studien undersöker hur lärare i grundskolan uttrycker att de använder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete läraren ägnar åt denna dokumentation uppfattas bidra till ökad måluppfyllse. Frågan har belysts utifrån ett Sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, där formuleringar och innehåll av dokumentens framåtsyftande delar har granskats.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett Sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett Sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum.