Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhÄllande och hur de genom egna erfarenheter definierar hÄllbar utveckling, samt att fÄ möjlighet att höra hur de arbetar med hÄllbar utveckling och miljöfrÄgor i förskolan och dÀrtill Àven hur de ser att barnen förstÄtt innehÄllet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhÄllande skiljer sig lite Ät, men en gemensam nÀmnare Àr att det till stor del ligger pÄ tankeplanet hos de flesta av dem. NÀr det kommer till barnens förstÄelse sÄ menar pedagogerna att barnen förstÄtt nÀr de sjÀlva börjar stÀlla mer frÄgor och nÀr de sjÀlva uppmÀrksammar Àmnet..

 Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund var, Vad innebÀr vuxnas delaktighet i barnens fria lek? PÄ vilket sÀtt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och pÄ vilket sÀtt de deltar i barnens lek. VÄr studie Àr kvalitativ och i metoden Àr vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig pÄ sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och pÄ observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig pÄ flera olika sÀtt.

LuleÄ kommun och Arbetsförmedlingen startade kompetensutveckling och lokalt utvecklingsarbete, KUL pÄ landet, för att minska arbetslösheten pÄ landsbygden. Denna undersökning granskade KUL pÄ landets syfte, deltagarnas motivation, utveckling och gruppens betydelse för dessa samt upplevelser som byautvecklingsgrupperna hade av KUL pÄ landet utifrÄn motivationsteorier och arbetsmiljöteorier. Undersökningen kom ocksÄ att inriktas pÄ projektsamordnarnas och arbetsledarens arbetssÀtt. Syftet med KUL pÄ landet visade sig uppfyllas i viss mÄn, sannolikt pÄ grund av projektsamordnarna och arbetsledaren, men Àven gruppen pÄverkade deltagarna positivt. UtvÀrderingen fann att KUL pÄ landet mÄste ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv dÄ förÀndringar som utveckling av landsbygdsföretagande inte sker över en dag.

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum.In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds.In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator?s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur, i vilka situationer och i samband med vilka beteenden lÀrare anvÀnder olika korrektiva utsagor riktade mot elever och vilka direkta konsekvenser detta fÄr. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur anvÀnder lÀrare korrektiva utsagor?I vilka situationer och i samband med vilka beteenden anvÀnder lÀrare korrektiva utsagor?Vilka direkta konsekvenser fÄr de korrektiva utsagorna?Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv Àr sprÄket det viktigaste kollektiva verktyget för förstÄelsen och samspelet mÀnniskor emellan. Vi lÀr genom sprÄket som verktyg och med sprÄket som hjÀlp konstruerar vi vÄrt sÀtt att se pÄ vÀrlden (SÀljö, 2000).

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterÀr kanon i skolan. Den föreslog upprÀttandet av en lista pÄ böcker som alla elever i svenska skolor skall lÀsa. De idag gÀllande styrdokumenten för skolan överlÄter bokvalet pÄ lÀrarna. Vi intervjuade tre svensklÀrare i grundskolans senare Är för att fÄ veta hur de förhöll sig till kanon och pÄ vilka premisser de vÀljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn pÄ samverkan i övergÄng mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar pÄ att skilda traditioner, lokalernas placering och olika lÀroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett grÀnsland mellan tvÄ traditioner, och omges av en osÀkerhet kring tillhörighet. Det stÀller krav pÄ samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredstÀllande utstrÀckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över fÄ tillfÀllen till möten och avsaknad av tid till att sÀtta sig in i varandras verksamheter.

Uppsatsen har Àmnat bidra till diskussionen om hÄllbar utveckling genom att undersöka hur begreppet anvÀnds inom de regionala strukturfondsprogrammen. UtifrÄn de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för SkÄne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. DÀrigenom utreds ocksÄ huruvida det förekommer nÄgra regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har pÄverkat programinnehÄllet och stÀller frÄgan om regionernas syn pÄ sig sjÀlva och rummet har haft nÄgon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att fÄ för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och sprÄkligt samspel mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. En studie utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva interaktionen och det sprÄkliga samspelet mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. Dessutom Àr syftet att studera pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas sprÄkstödjande för flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som innebÀr att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) sprÄkutvecklingsteori har anvÀnds som grund till detta arbete. Han menar att barns sprÄkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hÀnger samman och pÄverkar varandra i ett komplext system.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.

HÄllbar utveckling Àr ett omrÄde som berör oss alla pÄ ett eller annat sÀtt. I denna uppsats har tvÄ delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsÀttningar blivande lÀrare pÄ LÀrarprogrammet pÄ Campus Norrköping fÄr med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hÄllbar utveckling. Det andra syftet har varit att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ en miljöprofilerad grundskola arbetar inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Undersökningsmetoden som har anvÀnts Àr ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher?s role, to be fully developed in the classroom.