I dagens postmoderna samhÀlle har mÀnniskor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte lÀngre ingÄr som en naturlig del i vardagen, mÄste varje individ ta ansvar för sitt motionerande pÄ egen hand. Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolÀmnet Idrott och hÀlsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att utforska erfarenheter kring anvÀndandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som fÄr extra anpassningar betrÀffande sprÄk-, lÀs- och skrivlÀrande. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa Àr specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis pÄ att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fÄtt tillrÀckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.

HÄkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras förÀldrar den skriftsprÄkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus pÄ ett tidsperspektiv som strÀcker sig frÄn förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning Àr att beskriva hur elever som gÄr i förskoleklass och deras förÀldrar och pedagoger skildrar den skriftsprÄkliga utvecklingen. LikasÄ vill jag undersöka om förÀldrarnas egna lÀsvanor hÀnger samman med barnets lÀsintresse och behÄllning av olika lÀsupplevelser. Undersökningen Àr kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig pÄ tretton halvstrukturerade intervjuer.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera vilka fÀrdigheter och förmÄgor barn fÄr möjlighet att utveckla vid av- och pÄklÀdning i förskolans hall samt att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring lÀrande i hallen. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i Àmnet och titta nÀrmare pÄ hur hallen anvÀnds som ett pedagogiskt utrymme. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen fÄr möjlighet att utveckla en rad olika fÀrdigheter vid av- och pÄklÀdning, med hjÀlp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhÄllningssÀtt i dessa situationer blir mycket viktiga.

Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Uppsatsen undersöker tre lÀrares syn pÄ kunskap i ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Syftet Àr att identifiera och analysera tre lÀrares syn pÄ kunskap. Tre gymnasielÀrare i Àmnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frÄgorna (1) Hur definierar lÀrarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lÀrarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?LÀrarnas kunskapssyn kategoriseras med hjÀlp av tre vÀlkÀnda utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lÀrande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lÀrarna har en vÀl genomtÀnkt kunskapssyn, Àven om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..