BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs? och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur barnmorskor stödjer tonåringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual?s cognitive growth and development.

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnära för mina elever bidrog till att jag, när jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssätt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det är viktigt att utgå från elevers olika individuella förutsättningar, göra lektionerna vardagsnära, meningsfulla, varierande och även gärna lustfyllda. Forskningen visar även på kommunikationens betydelse, särskilt vikten av att kommunicera så att eleverna förstår både vad de förväntas lära och vad de kan utveckla.Detta examensarbete är skrivet utifrån ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestående av såväl observationer, intervjuer, samtal och enkäter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt gynnar alla elever, inte minst de svaga då det ger många möjligheter till att låta eleverna uppleva och upptäcka. Lärarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehållet. De menar också att ett laborativt arbetssätt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgå från de enskilda elevernas individuella behov..

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

The purpose of this Master?s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).