Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång.

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

I Lpo 94 står det klart och tydligt att ingen elev får utsättas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje år i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vår förståelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vårt examensarbete är att studera lärares syn på skolans och lärares förhållningssätt till ämnet mobbning. För att få svar på vår problemprecisering samt vårt syfte har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielärare i en medelstor kommun i södra Sverige.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter.Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien.Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie.Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever..

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara på barns tankar och nyfikenhet för att kunna använda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda på syftet har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgått från det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar på förskolor med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken.