Avund bland anställda är en negativ emotion som drivs av att anställda jämför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om känslor av avund, såväl att avundas som att bli avundad, är associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer på kvinnodominerade arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vårdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mättes med mätinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick även besvara åtta påståenden ur Workplace envy som mäter två dimensioner av avund.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger på tre förskolor i Karlskrona kommun som är Reggio Emilia-inspirerade, tänker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön på dessa förskolor. Studien utgår ifrån Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tänker på det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön på förskolorna visar på olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var där det var..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa oss inom ämnet tjänsteutveckling i småföretag. Eftersom det efterfrågas studier inom ämnet har vi valt att utföra en studie av Mediastudion, ett litet företag i Edsbyn. För att få in information om företaget Mediastudion och hur de arbetar med tjänsteutveckling har vi utfört intervjuer och använt oss av frågeenkäter. Med utgångspunkt ifrån ett antal studier och vetenskapliga artiklar har vi sedan analyserat Mediastudions tjänsteutveckling för att identifiera viktiga faktorer och hur dessa präglar utvecklingsarbetet, för att slutligen ge förslag till förändringar av tjänsteutvecklingen som kan förbättra processen. Vi har kommit fram till att den viktigaste drivkraften till Mediastudions tjänsteutveckling är kundernas behov och önskemål.

Kullutjämning är en vanlig metod som grisproducenter runt om i världen använder för att få en högre smågrisöverlevnad. Syftet med detta arbete var att undersöka om kullutjämning är en fungerande metod för högre smågrisöverlevnad och vilka faktorer som påverkar om det bör ske en kullutjämning eller ej. De faktorer som tas upp i arbetet är bland annat kullstorleken, vid vilken vikt och ålder smågrisar ska omplaceras samt vilka smittor som kan överföras vid en kullutjämning. Födelsevikten har betydelse för smågrisöverlevnaden och kan påverkas av flera olika faktorer, som bland annat kullstorlek och smågrisarnas placering i livmodern. Vid för låg födelsevikt och för lågt intag av råmjölk, kan smågrisar få problem med olika smittor som exempelvis bakterien Escherichia coli (E.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie där vi undersökt ett stadshotell i en mindre stad i Mellansverige. På hotellet har vi identifierat ett problem med latent lojala kunder, det vill säga kunder som är nöjda med sin vistelse och som sprider positiv word-of-mouth men väljer att inte återköpa, med andra ord, kommer kunderna inte att återkomma till hotellet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa telefonintervjuer, med tolv utvalda latent lojala gäster från hotellet, där syftet var att undersöka samt förklara bakomliggande faktorer till latent lojala kunder. Centralt för lojala kunder är att de upplever ett unikt värde hos en leverantör, som inte andra leverantörer erbjuder. Utifrån fyra valkriterier: tekniska, ekonomiska, sociala och personliga har vi analyserat intervjupersonernas svar i vår empiriska studie.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen.

Detta examensarbete handlar om hur berättandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lärande kan uppstår under dessa omständigheter. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lärande som socialt och kontextuellt betingat. Av särskilt intresse är hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berättandedramats tre områden: berättande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfällen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder fyra utmärkande drag som de som i huvudsak kännetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berättandedrama, nämligen barnens tendens att: använda konkreta föremål och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekräftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget präglas barns samspel och kommunikation under berättandedrama av konkretisering, bekräftelsebehov, stöttning och förhandling.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur några pedagoger i grund- och grundsärskolan (åk 0-3) arbetar med och har användning av Allsången; ett projekt där de övar sånger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det är Kulturskolan där som håller i Allsången. Moderprojektet är Allsången i Angered som funnits i många år. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom Allsångsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet på lärande som säger att det finns möjligheter till lärande och utveckling när människor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna använder sig av Allsångsprojektet på många olika sätt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren återkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som bidrar till hur föräldrar förhandlar fram fördelningen av föräldraledigheten och hur föräldraledigheten fördelas. Frågeställningar Vilka förhandlingar föregår beslutet om fördelningen av föräldraledigheten mellan varandra? Vilka faktorer bidrar till fördelningen av föräldraledigheten? Metod Vi har använt oss av kvalitativ ansats i form av halvstrukturerad intervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat nio föräldrapar där föräldrar har fått möjligheten att berätta om hur de fördelar föräldraledigheten mellan sig och vad som bidragit till deras beslutet. Resultat Resultatet visar att det finns olika faktorer som bidrar till föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Ekonomiska skäl var den avgörande anledningen till fördelningen av föräldraledigheten. Vidare var traditionella könsroller som att kvinnan ville vara hemma och ville inte dela med sig av föräldraledigheten till mannen.

Bakgrund: Bristande egenvård får konsekvenser hos patienter med hjärtsvikt då egenvården är en betydelsefull del av behandlingen och som är en del som kräver en betydande delaktighet från patienten sida. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar de åtgärder som patienten behöver göra för att bibehålla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjärtsvikt. Det vill säga att undvika att hjärtsvikten förvärras genom att tidigt upptäcka och vidta åtgärder vid symtom på försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som främjar eller hindrar förmågan till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar.