Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor mellan 15-24 Är och det Àr cirka en % av vÀrldens befolkning som drabbas varje Är. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvÄrdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förstÄelse. Detta kan resultera i att flickorna kÀnner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjÀlpa dem att tillfriskna.

Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.

AbstraktSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur lÀrare resonerar kring orsakerna och vilka ÄtgÀrder som vidtas av lÀrarna. Undersökningen belyser hur lÀrare ser pÄ begreppen dyslexi respektive lÀs- och skrivsvÄrigheter och tidigare forskning inom detta omrÄde. Vygotskijs sociokulturella teori Àr utgÄngspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhÄllits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lÀrare upplever dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter som brister i elevens förmÄga att lÀsa och skriva.

Denna undersökning syftar till att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig pÄverkan pÄ utvecklandet av varandra. Forskningen Àr dock övervÀgande till fördel för att social kompetens Àr en förutsÀttning för lÀrande. Detta utgÄr Àven lÀroplanen frÄn i och med dess prÀgling av det sociokulturella perspektivet. Sex lÀrare intervjuades angÄende deras syn pÄ begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lÀrandet.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfÀlle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror pÄ att vi genom tidigare erfarenheter fÄtt erfara olika matsituationer och ett intresse vÀcktes för lunchen som ett tillfÀlle för mer Àn omsorg. För att studera detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrÄn var den sociokulturella teorin och livsvÀrldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vÄrt syfte genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes pÄ fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollÀrare, samtliga verksamma pÄ de förskolor som vi observerade.