Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver åtgärder avsedda att stödja och utveckla elevers lärande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har även undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns några specifika svårigheter.Teori: Studien har en Sociokulturell ansats. Lärande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lärande är interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebär olika former av stöd i läroprocessen.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån Sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (pragmatik).

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den Sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en Sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur parskrivning vid datorn hjälper elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsättningar krävs för att parskrivning vid datorn ska främja elevernas läs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen är att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien är Sociokulturell.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett Sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en Sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en Sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syfte: Studiens syfte är att belysa vilken betydelse fortbildningen ?Matematiklyftet, modul problemlösning? har på ett arbetslags uppfattningar om problemlösning och vilken kompetens lärarna utvecklar för att i undervisningen kunna stödja alla elevers utveckling och lärande i matematik genom problemlösning, och med fokus på elever i matematiksvårigheter. Syftet är även att belysa hur lärarna utvecklar sin kompetens och att identifiera vilka faktorer som påverkar lärarna under kompetensutvecklingen. Teori: Formuleringen av forskningsfrågor och analys av resultatet utgår från en Sociokulturell och socialkonstruktivistisk ansats då kollegialt lärande varit grunden för studien. Programteorin har använts som grund för att tolka de faktorer som påverkar lärarna under fortbildningen.Metod: Fallstudiemetoden inspirerad av etnografi, har använts för att besvara studiens syfte.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån Sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en Sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en Sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram? Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en Sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade.