Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet Àn den svenska ser pÄ vÀrdegrunden och hur det arbetas med vÀrdegrunden pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med en lÀrare och tre elever om deras erfarenheter av vÀrdegrunds arbete och deras tankar kring vÀrdegrunden. Undersökningen innehÄller Àven observationer som gjort pÄ den gymnasieskola som eleverna och lÀraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna inte kÀnner till vÀrdegrunden som ett begrepp men att dess vÀrderingar stÀmmer vÀl överens med deras eget sÀtt att tÀnka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med vÀrdegrunden i vissa Àmnen pÄ skolan men att vÀrderingarna dock genomsyrar undervisningen och lÀrarnas och elevernas förhÄllningssÀtt..

I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

This essay examines the Swedish debate on Internet hate with focus on theories concerning Internet as a public sphere, sociocultural turbulence and subaltern counterpublics. Examining material fromnewspapers, alternative news media and discussion forums, with an hermeneutical influenced method, the task is to understand the Internet hate debate, and the study wishes to discover its relations to biggercontexts, such as social transformations and power dynamics. The conflict evolves between the establishment (journalists, writers, politicians et cetera) on one part, and Internet ?haters? on the other.The examined theme also shows a conflict where the two combatants show not only two opposite views on what Internet hate is, but also shows two different conceptions of the world..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstÄnd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick frÄn fem frÄgestÀllningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, sprÄkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprÀtthÄllande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen Àgde rum och dess innehÄllsmÀssiga karaktÀr och slutligen kommunikationens kvalitet i förhÄllande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd. Sociokulturell teori bygger pÄ uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan mÀnniskor och mellan mÀnniskor och kulturella kontexter och sprÄket Àr ett grundlÀggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstÄnd avser att beskriva olika perspektiv som utgÄngspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Genom vÄra VFU-tillfÀllen upptÀckte vi att man i stort sett enbart anvÀnde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ om det i allmÀnhet ser ut pÄ det hÀr sÀttet. VÄrt syfte med den hÀr studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur det ser ut i nÄgra förskolor med anvÀndningsomrÄdet av barnboken. PÄ vilket sÀtt anvÀnds de och till vilket syfte? För att ta reda pÄ det hÀr anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .