Syfte: Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för samverkan med utgÄngspunkt i de erfarenheter som en psykolog, tvÄ specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har anvÀnds som utgÄngspunkt för att förstÄ informanternas beskrivningar av samverkan. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och SÀljö (2008) menar att det Àr genom sprÄket vi mÀnniskor delar erfarenheter samt omskapar vÄr verklighet. SprÄket beskrivs av SÀljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det Àr utifrÄn dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning anvÀnds som metod.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

Purpose: The purpose of the present study is to investigate whether and how nine teachers of special education for older students, primarily at Upper secondary school, consider the smartphone an appropriate pedagogical means of assistance to improve participation and to support students with special education needs within and outside the school environment. Theory: The theoretical framework for the study is the sociocultural perspective on learning. The sociocultural perspective is related to the relational perspective and sociocultural learning theory involves learning and participation in school. It views the human being as socially active within a certain historical and cultural context which actively influences the way we act, how we learn and develop through interaction with others in the social, everyday practice. The latter is of vital importance here.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.

Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för lÀrares strategier i klassrummet, genom att ta reda pÄ vilka kommunikativa strategier lÀrare anvÀnder sig av för att underlÀtta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera mÄngfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv pÄ specialpedagogik som ofta framhÄlls. UtifrÄn en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn pÄ kunskap och lÀrande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar lÀraren en viktig roll för elevers lÀrande, i rollen som den mer kompetente vÀgledaren. Genom att lÀraren tar reda pÄ vilken kunskapsnivÄ eleven befinner sig och stödja just dÀr, kan lÀraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fÄnga in lÀrares strategier som inte bara har med lÀrande att göra redogör jag ocksÄ för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lÀrarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden Àr etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har anvÀnt mig av Àr deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjÀlp av att skriva fÀltanteckningar.

Kursplanen understryker att de elever som lÀser svenska som andrasprÄk ska fÄ samma förutsÀttningar och villkor att leva i det svenska samhÀllet som svenska elever. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr nÄgot som de flesta svenska barn lÀr sig under de första Ären i skolan. NÀr det gÀller nyanlÀnda elever har inte alla haft samma möjligheter i hemlandet. För att kunna möta de nyanlÀndas tidigare kunskaper och behov behövs olika metoder i undervisningen. Jag har valt att koncentrera min studie till lÀsning av skönlitterÀra böcker.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur den lÀrarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andrasprÄk dÄ kommunikation Àr en förutsÀttning för att mÀnniskan ska lÀra och utvecklas. Det mer specifika syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andrasprÄk i en introduktionsgrupp för nyanlÀnda elever med elever i Ärskurs 6, dÀr syftet med undervisningen Àr att fÄ eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frÄgestÀllningar: Vilka typer av talhandlingar anvÀnder lÀrarna sig av i dialog med andrasprÄkselever samt nyanlÀnda elever? Vilka typer av frÄgor anvÀnder lÀraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara pÄ lÀrarens frÄgor? Hur tar eleverna tillvara pÄ det talutrymme som de fÄr? Den huvudsakliga metoden i detta arbete Àr fallstudie, dÀr jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjÀlp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat dÀr lÀrarna anvÀnde sig av talhandlingarna frÄgor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vÀgledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekrÀftelse och berÀttelse/lÀser.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Studiens syfte var att söka förstÄ och visa pÄ praktiska exempel pÄ hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). FrÄgestÀllningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmÀrkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella teori dÀr de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mÄn det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjÀlpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjÀlp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i Äldrarna 10-19 Är, ett hundratal lÀrare och ett tjugotal lÀrarassistenter.

Climate changes today are mainly caused by anthropogenic activities and the increased emissions of greenhouse gases to the atmosphere and this has raised questions on how to reduce the usage of fossil fuels. Ethanol is a good alternative to conventional gas and has been used in Brazil since the 1970 ?s. In Sweden several newspapers has written about the poor working conditions on many farms thus making the Swedish company SEKAB design a certification for their ethanol to ensure that it can be considered to be a sustainable alternative.Furthermore WWF has developed a certification tool called Bonsucro in cooperation with Coca Cola, Ferrero group, BP and Shell. This is due to the fact that no global certification tool has been available up until now.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.