FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Title: An encounter with an unknown piece of music. This essay describes the mechanisms involved in musical interpretation, by studying a score and listening to a recording. I have tried to map processes dealing with listening and score reading through an experiment, in which students from the Malmö Academy of Music were presented with a novel piece of music. I have made some conclusions, for instance it seems as though there is a connection in the interpretation between musical complexity and tempo, and a connection between dynamics and pitch, moreover that the participants in this study seem to be affected by the interpretational practice at the Malmö Academy of Music. The study is qualitative in its design both regarding data collection and interpretation of data.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiklÀrare i Namibia förhÄller sig till lÀroplaner och Àmnets förutsÀttningar och hur det pÄverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien Àr en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i Àmnet musik Àr. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lÀrare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som Àr rÄdande för en musiklÀrare i Namibia och hur dessa faktorer pÄverkar undervisningen. Denna studie bygger pÄ sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

Projektet Àr en designpedagogisk undersökning som genomförts pÄ ett rehabiliteringscenter pÄ södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer pÄ en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? FrÄgestÀllningen undersöks och redovisas med hjÀlp av tvÄ olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning pÄ Konstfack vecka tvÄ 2012, dÀr bÄda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehÄll.Projektet Àr ett kvalitativt forskningsprojekt dÀr etnografiinspirerade metoder anvÀnds för att analysera och skapa nya kunskaper utifrÄn ungdomarnas berÀttelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sÀttet designpedagogen och informanterna lÀr och utbyter erfarenheter med varandra utifrÄn socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrÄn informanternas behov pÄ rehabiliteringsinstitutionen.

Syfte: Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för samverkan med utgÄngspunkt i de erfarenheter som en psykolog, tvÄ specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har anvÀnds som utgÄngspunkt för att förstÄ informanternas beskrivningar av samverkan. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och SÀljö (2008) menar att det Àr genom sprÄket vi mÀnniskor delar erfarenheter samt omskapar vÄr verklighet. SprÄket beskrivs av SÀljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det Àr utifrÄn dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning anvÀnds som metod.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

Purpose: The purpose of the present study is to investigate whether and how nine teachers of special education for older students, primarily at Upper secondary school, consider the smartphone an appropriate pedagogical means of assistance to improve participation and to support students with special education needs within and outside the school environment. Theory: The theoretical framework for the study is the sociocultural perspective on learning. The sociocultural perspective is related to the relational perspective and sociocultural learning theory involves learning and participation in school. It views the human being as socially active within a certain historical and cultural context which actively influences the way we act, how we learn and develop through interaction with others in the social, everyday practice. The latter is of vital importance here.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.