The purpose of this study was to investigate pupils' and teachers' experiences of using the simulator computer game Minecraft in connection with the Swedish school competition Future City. The study examines how students (ages 14-15) and teachers have experienced the use of Minecraft, what the students have learned in relation to everyday education and the different forms of education during Future City and also examine which patterns that exists in the experiences of the students, with personal interest of and knowledge of Minecraft as a benchmark. The study was conducted through individual semi-structured interviews with both students and teachers. The analysis of the results is based upon a theoretical perspective that includes a socio-cultural view of learning, as well as the lines of reasoning in previous research about computer games and learning. As a general approach towards the study, and in a way, a justification of the chosen research method, a hermeneutic approach was used.

SÀllan har ett litet ord pÄ tre bokstÀver skapat sÄ stor debatt som hen gjort det senaste Äret. Begreppet Àr inte nytt, men har fÄtt en nytÀndning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som anvÀnder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt Àr föga utredd och det Àr svÄrt som blivande lÀrare att veta hur man ska stÀlla sig till det.Detta Àr en undersökning av sju aktiva lÀrares instÀllningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen Àr en kvalitativ studie, dÀr intervju anvÀnts som metod och respondenternas svar sammanstÀllts för att synliggöra gemensamma tendenser.De tendenser som gÄr att skönja i de intervjuade lÀrarnas svar Àr att genus och jÀmstÀlldhet ses som sjÀlvklara Àmnen att arbeta med, om Àn pÄ olika sÀtt. Konkret hur detta görs Àr dock svÄrare att fÄ svar pÄ.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Förskolan har riktlinjer frÄn Skolverket i form av en lÀroplan. Förskolan Àr ett komplement till hemmet och en riktlinje i lÀroplanen berÀttar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vÄrdnadshavarnas synsÀtt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen frÄn förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vÄrdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsÀttningar, tips och rÄd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv frÄn förskola till hem. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod med enkÀter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vÄrdnadshavare.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstÄ skollednings och lÀrares uppfattningar kring mÄngkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick frÄn sociokulturell teori och byggde pÄ intervjuer av skolledning och förskollÀrare pÄ en mÄngkulturell förskola.I studiens resultat framkom att skolledning och lÀrare i förskolan menar att barn och förÀldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. LÀrarna ansÄg sig viktiga att förmedla lÀroplanens vÀrdegrund samt det svenska sprÄket och kulturen till förskolans barn och förÀldrar. De uttryckte Àven att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spÀnnande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sÀtt att tycka och tÀnka. Barnens sprÄkutveckling var det innehÄll som studiens lÀrare prioriterade högst, bÄde det svenska sprÄket och barnens modersmÄl.I diskussionen jÀmfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation Ă€r idag viktigare Ă€n nĂ„gonsin och detta vetorganisationer och företag sjĂ€lva om. Det satsa's mer och mer pĂ„ professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. ÄndĂ„ klagar medarbetarna pĂ„ att informationenĂ€r bristfĂ€llig. Vad beror detta pĂ„? Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta Ă€r vĂ„rt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hĂ€nsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjĂ€lp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare pĂ„ olika arbetsplatser omdera's syn pĂ„ internkommunikationen pĂ„ respektive arbetsplat's.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga fÀrdigheter genom inkludering. Undersökningens frÄgestÀllningar sökte belysa hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet konkret arbetar med inkludering gÀllande muntliga fÀrdigheter och vilka faktorer som frÀmst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklÀrare i Ärskurs 1 (engelska 5) pÄ olika fristÄende gymnasieskolor i SkÄne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tÀmligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nÀmligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsÀttningar och kunskapsnivÄ. Vidare har samtliga lÀrare stort fokus pÄ elevens individuella utveckling och hÀvdar att det Àr pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa tre lÀrares didaktiska arbetssÀtt i naturvetenskapliga Àmnen samt elevers förstÄelse av lektionsinnehÄllet som problemomrÄde. Undersökningen har gjorts i form av enkÀtintervjuer pÄ KOMVUX. BÄde lÀrare och elever har deltagit. Fokus ligger pÄ lÀrares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstÄr lektionsinnehÄllet.Det problematiserade omrÄdet har belysts ur en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Undersökningen Àr i huvudsak kvalitativ, men det finns ocksÄ element som drar Ät det kvantitativa hÄllet.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och belysa relationen mellan lÀsförmÄga och förmÄgan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frÄgor: Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?PÄ vilket sÀtt kan förstÄelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext fÄr en annan eller utvidgad betydelse, pÄverka elevernas problemlösningsförmÄga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrÄgor och analys av resultat utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förstÄelse. Studien bygger pÄ kvantitativ metod som analyserats med hjÀlp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen Àr kvantitativ.

Detta Àr en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska kÀllor. Studien beskriver Àven hur förutsÀttningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förÀndrats och hur dagens förutsÀttningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta Àr genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar frÄn ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkÀt med 40 elever i Är 8 och texter och styrdokument analyserade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ historisk empati, Àr att de fÄr arbeta med och ha tillgÄng till rikligt med historiska kÀllor och att de fÄr möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar pÄ att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring kÀllor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lÀrande.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.