Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

The aim with this master?s thesis is to examine the information practices and information literacies among social workers in the field of the social services and in the work with child welfare investigations. This is in this study related to their ambition to fulfill the requirements of an evidence-based practice. On a theoretical level, the study is based on three theories grounded in the idea of situated learning and of human activities based in a social context. These are the sociocultural theory, the theory of communities of practices and the theory of information practices.

Den här uppsatsen behandlar arbetet med läroplanens värdegrund inom svenskämnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frågor i värdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmänsklig förståelse inom den delen av svenskämnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara på frågan: Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmågor hos elever som påbjuds i läroplanens värdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmänsklig förståelse och empati? För att besvara denna fråga har en studie gjorts i en gymnasieklass i årskurs ett på det yrkesförberedande vård- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklärare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor.

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass från särskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att få kunskap om hur elever och lärare upplevde inkluderingen under ett läsår. Utifrån syftet är frågeställningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se hur eleverna formar sitt lärande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lärare. Studien pekar också på vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framväxten av specialpedagogiken i Sverige liksom särskolans framväxt.

I den här rapporten redovisas resultatet från en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssätt då det gäller att med hjälp av videorespons ge feedback och bedömning på skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjälp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lärare samt utnyttja de tekniska hjälpmedel högskolorna har tillgång till på ett utökat sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och student förändras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. Frågeställningarna i studien handlar också om hur det förändrade arbetssättet kan påverka lärandet hos studenten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utbildningsdeltagare påverkas av en klarspråksutbildning på Skatteverket. Frågeställningarna är: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarspråksbild förmedlas under utbildningstillfället? Vad förväntar sig deltagarna av klarspråksutbildningen och hur motsvaras dessa förväntningar?Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgår från en sociokulturell syn på lärande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som används är kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primärmaterial bestående av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial från ett utbildningstillfälle som omfattar 90 minuter. Detta primärmaterial analyseras tematiskt.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur högläsning sker i fyra olika lässituationer i förskolan. Utifrån högläsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets språkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sådana praktiker. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det sociokulturella perspektivet som innebär att lärandet är en social och kommunikativ process där språket är ett viktigt redskap för lärande. Inställningen är också att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets språk. Dessa begrepp löper därmed som en röd tråd genom uppsatsens alla delar.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.