Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik används som ett verktyg och en metod för lärande på förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vår empiri för närmare analys och bearbetning och därefter kategoriserat det centrala för vår studie. Det som framkommit i studiens resultat är att musik främst ses som en glädjekälla, men också som kultur- och individförstärkare genom individuell utveckling, såsom självförtroende och självkänsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förståelse inom andra ämnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförståelse i matematik och språkinlärning. Slutsatsen av denna studie är att pedagogerna är medvetna om musikens utvecklingspotential i lärandesammanhang, att de även anser att de borde använda sig mer av den som ett lärandeverktyg i det dagliga arbetet..

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin..

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv.

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper..

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site FanFiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning..

The aim of this Master thesis is, from a sociocultural perspective, to investigate the views the teaching librarians at Södertörn University Library (SHB) have on learning, information literacy, and their own pedagogical role, and how their views affect user education and their ideas about the future of user education.The research questions used were: How do the teaching librarians view learning? How is this view reflected in their work with user education? How do the teaching librarians envisage user education in the future, and how do they work to reach that goal?Five semi-structured interviews were conducted with the teaching librarians at SHB. The interviews were then analysed using qualitative content analysis.The results of the study show that the teaching librarians at SHB share a sociocultural view on learning, and take a communicative oriented approach to user education. They believe that communication and interaction support learning, and in the classroom they stimulate discussions both between librarian and student, and between the students themselves. In the future, they hope for improved collaboration between librarians and academic staff, and that user education will become a natural element of the curriculum..

I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen.

The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children?s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher?s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film.

Vårt syfte med denna studie var att få en inblick och förståelse för hur små barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns någon skillnad mellan två förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde därför att utföra vår studie på en traditionell förskola samt på en I ur och skur-förskola. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare på ett yrkesprogram arbetar med ämnesintegrering i ämnet matematik, svenska och karaktärsämnen på hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lärarintervjuer få inblick i hur lärare uppfattar ämnesintegrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Meningen var att ta reda på i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kärn- och karaktärsämneslärares sätt att se på ämnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring ämnet och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd till ämnesintegrering men att det inte sker i så stor utsträckning på den aktuella skolan. Det framkommer att ämnesintegrering upplevs motiverande för både lärare och elever, samtidigt som kommunikationen lärarna emellan brister.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.