Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillvÀxten i Latinamerikanska storstÀders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger dÀrför pÄ rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hÀlft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

En sund livsstil Àr en förutsÀttning för att uppnÄ en god folkhÀlsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig Ät mellan olika grupper beroende pÄ inkomst, utbildning och sysselsÀttning. DÀrmed skiljer sig hÀlsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhÀllet. Tidigare studier har visat att en ohÀlsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna.

Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet Àr skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol Äret innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner pÄ sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvÀndning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 frÄn mödravÄrden i Mellansverige.

Syfte: Syftet med studien ?r att ta reda p? huruvida m?ngden sjukn?rvaro skiljer sig mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter. Syftet ?r ocks? att ?ka kunskapen om huruvida det finns samband mellan organisatoriska f?ruts?ttningar och sjukn?rvaro inom m?nniskon?ra verksamheter. Fr?gest?llningar: Finns det skillnader i sjukn?rvaro mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter? & Finns det samband mellan sjukn?rvaro och a) n?rvaroincitament, b) n?rvarokrav, och c) anpassningsutrymme i m?nniskon?ra verksamheter? Metod & material: Det empiriska materialet utg?rs av resultatet fr?n G?teborgs Stads medarbetarunders?kning som genomf?rdes ?r 2025, d?r resultatet presenteras per arbetsplats.

SammanfattningSYFTE: I studien anvÀnds Aaron Antonovskys begrepp kÀnsla av sammanhang (KASAM). KÀnslan av sammanhang beror pÄ hur vÀl en individ kÀnner att tillvaron Àr begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebÀr bra förutsÀttningar för att klara de svÄrigheter en individ kan utsÀttas för i livet.      Syftet Àr att undersöka elevers kÀnsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska omrÄden samt ta reda pÄ vad eleverna tycker Àr viktigt för att mÄ bra och trivas med livet.      De frÄgor som stÀlldes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna Àr viktigast för att de ska mÄ bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska omrÄden i Stockholm? Hur vÀrdesÀtter eleverna i de olika socioekonomiska omrÄdena de olika hÀlsofaktorerna och skiljer det sig nÄgot mellan omrÄdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur vÀrdesÀtter pojkar respektive flickor de olika hÀlsofaktorerna och skiljer det sig nÄgot mellan könen? METOD: I studien deltog 467 elever i skolÄr 8 och 9 frÄn fem olika skolor med hög respektive lÄg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkÀt som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkÀten, KASAM-13, dels nÄgra frÄgor om vad de tycker Àr viktigt för att mÄ bra och trivas med livet.