I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare tolkar och vÀljer att hantera elevkonflikter pÄ tvÄ grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med Ätta lÀrare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lÀrarna beskriver finns pÄ deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lÀrarnas konflikthantering. LÀrarnas svar har vi analyserat i förhÄllande till skolans socioekonomiska lÀge. I vÄr analys har vi utgÄtt frÄn flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning.VÄr undersökning visar att synen pÄ konflikter till stor del Àr likartad men att mÀngden konflikter och konflikthanteringen som förekommer pÄ skolorna Àr olika. Resultatet visar att lÀrarna tror att skolans lÀge Àr av betydelse för mÀngden konflikter och konflikthanteringen som finns pÄ skolan..

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslÀrare har jag valt att undersöka rökning pÄ tvÄ olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhÄllanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gÀllande ungdomsrökning. Syftet var ocksÄ att belysa skolornas förhÄllning till rökning skiljer sig Ät och om det har nÄgon koppling till vilket omrÄde de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkÀtundersökning till rektorerna pÄ tvÄ olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhÄllningssÀtt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hÀlsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer sÄsom individens utbildningsnivÄ, socioekonomiska status, hÀlsorelaterade beteende och sociala nÀtverk. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivÄ. Metoden som anvÀnds Àr en binÀr logistisk regressionsanalys av data frÄn LevnadsnivÄundersökning Är 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hÀlsa. Resultaten visar Àven att övriga faktorer visar sig ha en direkt pÄverkan pÄ hÀlsan.

Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter prÀglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrÄn nÀmnda teori, nÄgot som inte pÄ ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera Àr folkmordet som utspelades i Rwanda Är 1994. Med utgÄngspunkt frÄn olika författare och forskare, med konstruktivistisk instÀllning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlÀngning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen Àr: historiken, socioekonomiska aspekter och den rÄdande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan tvÄ folkgrupper till stor del uppstÄr utifrÄn dessa faktorer och kan i förlÀngning leda till ett folkmord. DÀrtill visar vi pÄ att sÄvÀl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförÀndringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförÀndringar. Undersökningens urval bestod av fyra mÀn och tre kvinnor frÄn varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförÀndringar sÄsom ökad sjÀlvacceptans och minskad droganvÀndning, en mer konstruktiv instÀllning problem och motgÄngar samt förhöjda kÀnslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bÀttre psykisk hÀlsa och ökat vÀlbefinnande.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som pÄverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hÀlsa. Material och metod: Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkÀtundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar lÀn och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhÀlsa. Analyserna av enkÀten visade att Emmaboda i jÀmförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan pÄverka munhÀlsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade Àven en mer negativ uppfattning om sin munhÀlsa.