The aim of this study was to describe and scrutinise the position of the Swedish government on whether children should participate directly or through a representative in judicial proceedings.The main questions for this study were to find out (1) what position the Swedish government has on the subject, (2) how the position is justified, and (3) what view on children the position reflects.A qualitative design was used in the study and in order to describe the position a descriptive method was used. In the second part of the study a critical approach was used to examine and analyse the position.The main conclusions were that the position is ambiguous but that it mainly reflects, with a few exceptions, that it is better for children to be represented than to participate directly in judicial proceedings. The arguments that are given as basis for the position are short and lack both the objective and subjective grounds needed to decide the best interest of the child. The analysis of the position showed that it mainly reflects a view on children as objects and when the statement reflects a view on children as subjects, it relates to age and maturity in the child..

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie).

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

The purpose of this study was to investigate the relationship between mental illness and socioeconomic factors such as education, age and gender among drug users. Descriptive and ANOVA analysis were performed to 68 structured interviews (Addiction Severity Index basic). Analysis addressed associations between drug usage and level of education, age and gender. Results showed gender differences in self-rated mental health with women drug users rating their mental health lower than men. In addition, there was no association between age, educational level and self-rated mental health.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

Kandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktning.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomars möjligheter och begränsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott är ett populärt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning från år 2004 tillhör idrott generellt det näst populäraste fritidsintresset efter umgänge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien är baserad på kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien är i åldern 12- 13 år och bosatta i Luleå kommun. Resultaten i studien visade på att föräldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott påverkade ungdomarnas idrottsliga intresse på fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsättningar för idrottsutövande samt föräldrarnas möjligheter till skjutsning och hämtning till idrottsanläggningar.

Previous reaserch has indicated that the almoners position in the somatic hospital hierarchy is poor. The purpose of this study was to investigate the position of the almoner in the hospital hierarch today, together with what this position is based upon.The questions at issue were:- Has the almoners position in the hospital hierarchy changed, or is it still poor?- In what way can the almoners position in the hospital hierarchy be explained?In order to get answers to our questions at issue, we interviewed totally 13 persons from the three chosen professional categories, i e four almoners, five doctors and four nurses. Two of the doctors worked at care centres and the other doctors worked in hospitals within the Region Skåne. The interview material was analysed from the concepts of Pierre Bourdieus; field and symbolic capital and by means of ideas from the closing theory.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.