Sökresultat:
191 Uppsatser om Socioekonomisk nivć - Sida 4 av 13
Medborgardeltagande och kommunal planering ur ett socioekonomiskt perspektiv
Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Ă
hus och Tollarp i Kristianstad kommun.
Ny metod fo?r ma?tning av va?gkvalitet : En statistisk studie o?ver samband mellan va?gkvalitet och socioekonomisk utveckling
New method for measuring road quality- A statisticalstudy of the relationship between road quality andsocioeconomic development A new tool with implications for road maintenance has the potential to yield statistical data for road quality in a large number of regions. This thesis investigates the possibility to develop a method, from this data, for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development.The thesis is essentially divided into two parts. Part one looks to qualitatively establish the link between socioeconomic development and road quality and the second part focuses on how to develop a method for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development. A method was devised using categorical data and a multinomial regression model. This method provides a comprehensive overview of the complex relationship between a variety of different variables.
Korruption : en kulturell förklaringsansats
Syftet med denna uppsats Àr att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgÄng pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt VÀrldsbankens Control of Corruption Index som lÀmpliga indikatorerpÄ graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer anvÀnds tvÄ dimensionersom den amerikanske samhÀllsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det vÀrldsomspÀnnandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvÀrkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulÀra vÀrderingar och överlevnadsvÀrden visaviemancipativa frihetsvÀrden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förÀndring, sÄledes anvÀndsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator pÄ socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhÀver nÀrvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.
Varför LÀxor? : En studie om lÀrares syn pÄ lÀxor och vad lÀrare grundar sig pÄ nÀr lÀxor inkluderas eller exkluderas i lÀrprocessen.
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka varför lĂ€xan inkluderas eller exkluderas av lĂ€rare pĂ„ högstadium inom Uppsala lĂ€n. Detta undersöktes genom en nĂ€tenkĂ€t dĂ€r lĂ€rare fick ta stĂ€llning till frĂ„gor rörande lĂ€xor. Vi analyserade vĂ„rt resultat med hjĂ€lp av vĂ„r teori frĂ„n Epstein, vilken bestod av kategorierna: Ăvning, Förberedelse, Deltagande, Personlig Utveckling, Kamratsamspel, FörĂ€lder-Elev Relation, FörĂ€lder-LĂ€rare kommunikation, Straff, Policy och Public Relations. I resultatet av vĂ„r undersökning kom vi fram till att lĂ€rare med lĂ€gre socioekonomisk bakgrund var de lĂ€rare som gav lĂ€xor i högst grad medan lĂ€rare med högre socioekonomisk bakgrund gav fĂ€rre lĂ€xor. De vanligaste formerna av lĂ€xor som de tillfrĂ„gade lĂ€rarna anvĂ€nde sig av var Deltagande, Ăvning och Förberedelse.
Integration och planering
Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.
Sambandet mellan psykisk ohÀlsa och hÀlsorelaterade levnadsvanor bland kvinnor och mÀn i en skÄnsk befolkning
Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa.
Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.
Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk
regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.
Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.
Integration och planering
Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet,
inte minst pÄ grund av globaliseringen
som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och
skyldigheter i samhÀllet
och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken
socioekonomisk status man
har eller vilket kön man tillhör etcetera.
Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga
att de bÄda benÀmningarna
Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon
integration, och framför allt
inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara
grupper att integrera med varandra.
Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att
ordet skall ha nÄgon betydelse.
I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir
politikernas ord ganska
diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för
integration.
Ditt liv hÀnger pÄ en prick
Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.
Upplevelser av att leva med alkoholberoende : Med fokus pÄ socioekonomisk status och svensk sjukvÄrd
Bakgrund: Alkoholberoende Àr en psykisk sjukdom med bÄde hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) Àr ett begrepp som innefattar utbildningsnivÄ, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). MÄnga olika faktorer sÄsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning Àr oense gÀllande sambandet mellan alkohol och SES.Syfte: Att kartlÀgga hur mÀnniskor med olika socioekonomiska förutsÀttningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvÄrden.Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger pÄ personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende.Resultat: KÀnsloliv och tillgÀnglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde bÄde bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion.
Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.
Vilka upplever betygshets? : En studie i skilda förutsÀttningar pÄ juristprogrammet
I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien Àr att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid pÄ juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av förÀldrars utbildningsnivÄ samt studenters betyg frÄn gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data Àr insamlat via en enkÀt som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som pÄbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller vÄren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar frÄn 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingÄr i denna studie.
Sitter det i generna? : En studie av RIG-elever och deras förÀldrar
Avsikten med denna kvantitativa studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan en RIG-elev och dennes förÀldrars bakgrund. SÄvÀl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hÀnsyn till. Idrotterna som undersökts Àr handboll och bandy. Studien har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkÀter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som förÀldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.
En ekonometrisk analys av de olympiska spelen : Socioekonomisk jÀmförelse mellan kvinnors och mÀns prestationer
Denna uppsats undersöker om det finns nÄgra skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende pÄ ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jÀmförelse med mÀn fÄr en större positiv effekt i lÀnder med hög befolkning, medan de fÄr en större negativ effekt i lÀnder med hög fertilitet samt en lÀgre positiv effekt i hemmanationer. DÀremot finner vi inga skillnader med avseende pÄ BNP per capita, lÀnder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika lÀnder kommer att ta under Peking-OS 2008..
Alla elever Àr jÀmlika, men vissa mer Àn andra - en jÀmförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i engelska mellan tvÄ skolor
Syftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i Àmnet engelska mellan tvÄ skolor. Undersökningen genomförs med fokus pÄ skolor i tvÄ omrÄden vars invÄnare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmÀssig bakgrund.
Arbetet inleds med en statistisk jÀmförelse av de tvÄ omrÄdena pÄ kommunal- och övergripande skolnivÄ. DÀrefter kommer en enkÀtundersökning med hela skolÄr nio pÄ de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lÀrarrepresentant för engelskan pÄ skolorna.
Drogmissbrukare och psykisk hÀlsa
The purpose of this study was to investigate the relationship between mental illness and socioeconomic factors such as education, age and gender among drug users. Descriptive and ANOVA analysis were performed to 68 structured interviews (Addiction Severity Index basic). Analysis addressed associations between drug usage and level of education, age and gender. Results showed gender differences in self-rated mental health with women drug users rating their mental health lower than men. In addition, there was no association between age, educational level and self-rated mental health.