Sök:

Sökresultat:

4446 Uppsatser om Socialt utanförskap - Sida 2 av 297

VÀlfÀrd och socialt kapital : En jÀmförande studie

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Socialt arbeteEn diskursanalys av ett begreppmellan kall och profession

VÄrt syfte Àr att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna pÄ socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta pÄ hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna pÄ termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta pÄ frÄgestÀllningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjÀlp av sprÄket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vÄr undersöknings syfte och frÄgestÀllning.

FritidslÀrares samarbetemed klasslÀrare

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Lycka(s) i socialt arbete? En kvalitativ litteraturstudie om hur vetenskapen om lycka kan vara relevant i socialt arbete

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..


Det beror pÄ... : En studie kring socialt ansvar och varför det redovisas

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenter fick besvara frÄgor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar pÄ att socialt ansvar Àr ett begrepp som Àr beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar Àr Àven kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag vÀljer att redovisa sitt sociala ansvar Àr för att de anser att det Àr ett sÀtt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Det sociala stödets betydelse för stress hos grundskolelÀrare

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

"Det börjar med en blick" : Pedagogers uppfattningar om anknytning Anette Höglin

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

JÀmstÀlldhetsarbete inom förskolan : En etnografiskt inspirerad fallstudie

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Vad Àr socialt arbete? ? En studie av begeppet socialt arbete i teori och praktik.

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Stress : Samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Socialt kapital : en skörd frÄn den urbana odlingen

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Massmedias kvinnliga skönhetsideal och tonÄriga flickors sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

En dans pÄ rosor : Hur pÄverkar dans mÀnniskan socialt och mentalt?

Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.

Betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->