Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.

På samma sätt som saker och ting kategoriseras, grupperar sig människor till ?vi? och ?dem?. Tidigare forskning har visat att både en gärningsman och ett vittnes etniska ursprung har avgörande betydelse för hur en gärningsman bedöms vid ett brott. Denna studie undersökte om deltagarnas och gärningsmannens etniska ursprung inverkade på attityden till att vittna vid ett brott. Studien var en kvasiexperimentell enkätundersökning där sammanlagt 166 skolelever i årskurs 9, varav 81 av utländskt ursprung fick besvara påståenden utifrån en fiktiv berättelse då gärningsmannens etnicitet manipulerades.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ?instämmer? eller ?instämmer inte?.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.