Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebÀr, hur det upplevs och orsakas inom RÀddningstjÀnsten, samt hur det kan förebyggas. EnkÀten gjordes utifrÄn ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmÀn pÄ RÀddningstjÀnsten. EnkÀten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas Älder togs inte i beaktning, enbart antalet Är av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjÀlp av ett Chi-tvÄtest och ett Pearsons's r-test.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och Àmnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten Àr att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn pÄ vad som stimulerar lÀrande stÀmmer detta överens med elevernas syn? Det Àr trots allt eleven som ska lÀra sig mer och deras upplevelser pÄverkar deras motivation till lÀrande. Undersökningen Àr kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmÀrkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen. Det jag har kommit fram till i denna undersökning Àr att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer dÀr intresset för Àmnet och grupptillhörigheten Àr de mest dominanta motivationsfaktorerna.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka vilken betydelse lÀrarenhar för elevens motivation till lÀrande i skolan. Fokus i studien ligger pÄ att se hurmotivation frÄn lÀrare kan pÄverka elevers instÀllning till skolarbetet och skolan, menocksÄ vilka olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av för att motivera elever. StudienÀr gjord utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lÀraren Àr en av flerakÀllor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lÀrare och elev kan vara betydelsefull för elevens instÀllning till skolarbetet.LÀrare kan anvÀnda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lÀrare framkommit som ett ofta anvÀnd och effektiv metod..

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem. DÄ individen kÀnner en minskad motivation pÄ grund av datorproblem i arbetet, hur agerar denne dÄ? Vilka arbetsrelaterade konsekvenser leder dessa handlingar till? Studien visar att en minskad motivation som följd av datorproblem i arbetet leder till handlingar för individen.

Uppsatsen syftar till att studera vilka förutsĂ€ttningarna Ă€r för de anstĂ€llda att kĂ€nna arbetstillfredsstĂ€llelse pĂ„ de tvĂ„ företag som jag gjort min undersökning pĂ„. Jag tittar ocksĂ„ pĂ„ hur de anstĂ€llda och cheferna upplever situationen pĂ„ arbetsplatsen. Jag tittar vidare pĂ„ vad cheferna pĂ„ respektive avdelning tror gör att man kĂ€nner arbetstillfredsstĂ€llelse.Jag har gjort min fallstudie pĂ„ RĂ„by ungdomshem och pĂ„ Lunds barnhem. PĂ„ RĂ„by ungdomshem har jag studerat tvĂ„ avdelningar för att se om de avdelningarna skiljer sig frĂ„n varandra pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Avdelningarna var AlbogĂ„rden och ÅsbogĂ„rden.

Livskvalitet Àr ett brett fenomen som definieras utifrÄn olika livsomrÄden sÄsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men Àven utifrÄn mer subjektiva upplevelser sÄsom vÀlbefinnande, tillfredsstÀllelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sÀmre livskvalitet jÀmfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet betrÀffande socialt och psykiskt vÀlbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien baseras pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med fyra semistrukturerade intervjuer dÀr analysen gjorts utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Det övergripande resultatet Àr att intervjupersonerna kÀnner ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Bemanningsbranschen vÀxer och allt fler personer blir anstÀllda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift Àr att öka flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden. De gör det lÀttare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrÄgan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar Àmnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen Àr begrÀnsad vad gÀller inhyrda medarbetares motivation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för vad som motiverar volontÀrer och vad de har för förhoppningar och förvÀntningar nÀr de kommer för att arbeta pÄ en musikfestival, och hur denna grupp mÀnniskor passar in i mallen som motivationsteoretiker mÄlat upp för vad mÀnniskor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft.Vi insÄg under vÄrt arbete med musikfestivalvolontÀrer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man pÄ bÀsta sÀtt arbetar mot volontÀrer pÄ en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptÀckten av hur mÄnga av de volontÀrer som anmÀlt sig med sedan valde att oanmÀlt inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gÄng.Studien försöker att belysa detta Àmne och bidra till mer kunskap inom detta fÀlt och ytterligare en upptÀckt vi gjort Àr att den förutspÄdda skillnaden mellan arbetsledaren och volontÀrers attityder inte Àr sÄ stor. Det finns en högre medvetenhet om volontÀrernas situation hos arbetledare Àn vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sÀllan kan omvandlas till handling.Vi har alltsÄ undersökt volontÀrers motivation och arbetsledares attityder för att förstÄ vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror pÄ, bÄde före och under genomförandet. Denna uppsats Àr riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft. .

Substansberoende Àr ett hÀlsoproblem och för att personer med den problematiken ska ÄterfÄ hÀlsa krÀvs livsstilsförÀndring. LivsstilsförÀndring Àr en process som Àr nÀra knutet till begreppet motivation, ett vÀl undersökt fenomen och en förutsÀttning för att Ästadkomma en ihÄllande livsstilsförÀndring. Studier indikerar att personer med substansberoende ofta kÀnner sig missförstÄdda och avvisade inom sjukvÄrden samt att okunskap och rÀdsla leder till stereotypt bemötande. Det finns dÀrför ett behov av en djupare förstÄelse av problematiken. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av motivation till livsstilsförÀndring bland personer med substans beroende, som vÄrdats pÄ tillnyktringsenhet.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.