OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella mĂ„lsĂ€ttningaranvĂ€nds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka mĂ„lsĂ€ttningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur anvĂ€ndningen avolika mĂ„lsĂ€ttningsstrategier Ă€r relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.

Motivationsforskningen i allmÀnhet och sjÀlvbestÀmmandeteorin i synnerhet, pekar pÄ vikten av inre motivation nÀr det kommer till att predicera ett aktivt liv pÄ lÄng sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns nÄgot samband mellan upplevelsen av stöd frÄn lÀraren och upplevt stöd frÄn kamrater och förÀldrar pÄ fritiden. En enkÀtundersökning bland ett urval av UmeÄ kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att upplevt lÀrarstöd jÀmfört med upplevt stöd pÄ fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade Àven pÄ ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd pÄ fritiden och upplevt lÀrarstöd.

The purpose of this study is to investigate the managers? perspective on leadership in relation to the motivation of the employees by an example of a manning and recruitment agencies. This is implemented by framing of two questions; What kind of leadership can be identified by middle managers to motivate their employees? Which motivation factors are relevant to employees based on the perspective of the managers? To answer the question and identify leadership strategies and motivational factors and the relationship in between, we have conducted eight interviews with persons who hold a middle management position. Through a qualitative investigation we have been able to go into depth and had access to these managers reflections, thoughts and experiences.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lÀrare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lÀrarens egen instÀllning pÄverkar eleverna, samt hur lÀrare uppfattar att lÀrare kan undervisa för att frÀmja elevers lust och motivation till matematikÀmnet. Denna studie utgÄr frÄn forskningsmetoden fenomenografi som gÄr ut pÄ att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lÀrande för eleverna och att eleverna fÄr konkreta mÄl att arbeta mot. LÀrarna i studien Àr alla överens om att den instÀllning lÀraren har till matematikÀmnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig pÄ eleverna och menar att det Àr viktigt att lÀraren gÄr in med attityden att matematik Àr roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat Àr att det Àr viktigt att lÀraren kontinuerligt granskar sin egen syn pÄ Àmnet och att lÀraren individanpassar undervisningen sÄ att alla elever fÄr möjlighet att kÀnna lust och motivation för matematiken..

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i monotona arbeten. Vi har Àven undersökt lönens betydelse i monotona arbeten. Det vill sÀga arbetar man endast för lönens skull eller finns det andra faktorer som spelar in?Undersökningen Àr av en kvantitativ form och Àr gjord pÄ Posten logistik och pÄ ett brevbÀrarkontor i Karlstad. Först utgick vi frÄn Maslow, Herzberg samt Hackman & Oldham för att koppla samman monotont arbete och motivation.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

Andelen Àldre i Sveriges befolkning blir allt fler dÄ mÀnniskor lever lÀngre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla omrÄden för hÀlsan som pÄverkas av Äldrandet och som Àr viktigt att bibehÄlla hela livet ut. NÄgra av dessa Àr en god kosthÄllning, den funktionella förmÄgan och ett fungerande socialt nÀtverk. Flera projekt har bedrivits inom ÀldreomrÄdet med fokus pÄ dessa omrÄden och nÄgra av dessa har utvÀrderats. Resultaten frÄn projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det Àr som gör att projektet vart framgÄngsrikt eller inte.

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

Bakgrund: Att uppleva en stroke Ă€r en dramatisk hĂ€ndelse. MĂ„nga drabbade fĂ„r fysiska funktionsnedsĂ€ttningar som kvarstĂ„r i lĂ„ng tid efter insjuknandet. ÅterhĂ€mtningen prĂ€glas av hĂ„rt arbete vilket krĂ€ver resurser bĂ„de hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av Ă„terhĂ€mtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att Ă„terstĂ€llas som individ.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Syftet med denna studie Àr att titta nÀrmare pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor pÄ landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har Àven undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var vÀldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. NÀrmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.

Att lÀgga om sin livsstil Àr inte lÀtt, men i mÄnga fall kan det vara nödvÀndigt för att bibehÄlla en god hÀlsa. Ett exempel pÄ ett sÄdant tillfÀlle Àr vid en diabetesdiagnos, dÀr förstahandsbehandlingen bestÄr i livsstilsförÀndring, som frÀmst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det Àr viktigt att patienten Àr motiverad att genomföra en livsstilsförÀndring, och Àven diabetessköterskorna i den hÀr studien Àr av den uppfattningen. Det Àr viktigt att patienten sjÀlv tar ansvaret för sin sjukdom, det Àr bara han eller hon som kan förÀndra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjÀlpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförÀndring.

Att lÀgga om sin livsstil Àr inte lÀtt, men i mÄnga fall kan det vara nödvÀndigt för att bibehÄlla en god hÀlsa. Ett exempel pÄ ett sÄdant tillfÀlle Àr vid en diabetesdiagnos, dÀr förstahandsbehandlingen bestÄr i livsstilsförÀndring, som frÀmst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det Àr viktigt att patienten Àr motiverad att genomföra en livsstilsförÀndring, och Àven diabetessköterskorna i den hÀr studien Àr av den uppfattningen. Det Àr viktigt att patienten sjÀlv tar ansvaret för sin sjukdom, det Àr bara han eller hon som kan förÀndra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjÀlpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförÀndring.