I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och Socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och Socialt samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, Socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett Socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med Socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem.

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade.Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.