The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt Àgda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmÀrksammats som en viktig del i samhÀllets hÄllbarhetsarbete. Det större hÄllbarhetsbegreppet, dÀr Àven miljö finns kvar som en viktig del, Àr nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar mÄnga omrÄden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som Àr att ta ett socialt ansvar i sin hÄllbarhetsredovisning. Av den anledningen Àr det av sÀrskilt stort intresse att se till hur de statligt Àgda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men Àven kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva hur svenska statligt Àgda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mÄn Àven omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan Är 2005 och 2007. Artiklarna behandlar Àmnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jÀmför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras nÄgot oftare som objekt och upplevare, bÄde i text och i bild, medan de icke-hemlösa framstÀlls som subjekt i bild och har i texten frÀmst funktion som agent.

Mycket av dagens hÀlsokunskap hÀmtas via internet och gemensamma uppfattningar kring hÀlsa skapas och sprids genom sociala medier.Syfte: Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelsen av hur hÀlsa lÀrs i en sjÀlvorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hÀlsa konstrueras i dessa lÀrprocesser genom skriftliga och visuella inlÀgg pÄ internetforumet Min Resa RÀknas.Teoretisk referensram: Studien utgÄr frÄn det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorin om praktikgemenskaper.Metod: Föreliggande studie har inspirerats av en netnografisk metodansats och observationer anvÀndes vid datainsamlingen. Insamlingsmaterialet bestod av text- och bildinlÀgg och hÀmtades frÄn Facebookgruppen Min Resa RÀknas samt frÄn #minresarÀknas pÄ Instagram. Det empiriska materialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: HÀlsa lÀrs och konstrueras genom socialt samspel i nÀtgemenskapen. LÀrandet bestod av förhandlingar dÀr kunskaper och erfarenheter kring hÀlsa utbytes inom gemenskapen. HÀlsa konstruerades frÀmst genom kost och trÀning och centralt för konstruktionerna var förÀndringsprocesser samt kroppsligt utseende.Slutsats: HÀlsans konstruktioner inom internetforumet Min Resa RÀknas speglar hÀlsonormer och samhÀllsproblem..

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering Àr att ge vÀgledning i möten med andra mÀnniskor dÀr en snabb personbedömning kan underlÀtta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstÄnd kan förbÀttras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det Àr socialt accepterat att ogilla, alltsÄ om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid LuleÄ tekniska universitet, ingick i ett experiment dÀr affektmanipulation, personbedömning och sjÀlvskattning av affekttillstÄndet gjordes med hjÀlp av enkÀter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvÀrtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev Ànnu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det Àr socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna pÄvisades ingen ökning av den negativa affekten..

Syfte:Syftet med studien Àr dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, anvÀnds i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna anvÀndning kan ha pÄ en elevs, med sprÄkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt för studien har anvÀnts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv Àr relationellt, vilket innebÀr att svÄrigheter inte primÀrt ses som nÄgot som ligger hos individen utan Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsÀtt anvÀnts och delar och helhet tolkas i en pÄgÄende kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lÀrare och genomgÄng av aktuellt ÄtgÀrdsprogram.

Att alla oavsett Älder, mer eller mindre har funderingar över vÀrldens struktur och beskaffenhet tror jag mig vÄga pÄstÄ. Hur dessa ser ut i de lÀgre Äldrarna Àr en intressant frÄga som jag tittat nÀrmare pÄ.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar pÄ frÄgor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-Äringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jÀmfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lÀrare anvÀnda mig av elevernas vardagstÀnkande?Svaren pÄ mina tre frÄgor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft Àr nÄgot sjÀlvklart, nödvÀndigt och alltid nÀrvarande. Tankestrukturen hos eleverna Àr ett vardagstÀnkande som förklaras pÄ ett vardagligt sprÄk.

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka nÀr det gÀller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr tre mÀn och tre kvinnor med MS i Äldrarna 30-69 Är intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad frÄn mÀn dÀr det fanns större varians i svaret pÄ frÄgan. MÀnnen i undersökningen anvÀnde sig till nÄgot större del Àn kvinnorna av problemfokuserad coping och nÀmnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjÀlpte dem att utföra nödvÀndiga sysslor. Medan kvinnorna till nÄgot större del anvÀnde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen vÀrlden omkring dem. VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur personalen pÄ förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö pÄ deras avdelning med fokus pÄ barns delaktighet, inflytande, samspel och samlÀrande. Vi valde utifrÄn vÄrt syfte att anvÀnda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.